Kränkning i styrdokument och verklighet : En kontrasterande diskursanalys gällande kränkning i det svenska skolsystemet

Denna uppsats behandlar ärenden som rör kränkande behandling. I arbetet har Skolinspektionens arkiv använts och från arkivet har de beslut gällande kränkande behandling som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fattat under 2015 hämtats. Urvalsgruppen i arbetet är Stockholmsregionens grundskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kränkande behandling beskrivs och hanteras beroende på om det är en anmälan, yttrande eller beslut som skrivits. Arbetets teori och metod tar i mångt och mycket avstamp i Faircloughs tredimensionella modell och analysen utgår med detta från dimensionen som kallas text. Studien fann att anmälare överlag konstruerar texter där ansvaret för konflikter läggs på personalen och eleven i detta framställs som offer. Yttrandena i sin tur förskjuter skulden till yttre omständigheter och skulden för en händelse faller sällan på personalen och besluten är utformade så objektivt som möjligt med skollagen som utgångspunkt. I uppsatsens diskussion framkommer de problem som uppkommer med ett regelverk och diskurs där inte alla besitter samma kunskap eller makt. I vardagligt tal anses “kränkt” vara något subjektivt medan det i skollagens mening är något som objektivt måste bevisas. I en diskussion gällande diskursiv- och social praktik problematiseras diskurserna juridik och pedagogik utifrån hur samhället och skolan fungerar i praktiken.