Brown trout (Salmo trutta) migration in Billsta nature-like fishway, Jämtland county, Sweden, 2018-2020 : Upstream and downstream migration of trout of spawing- and smolt-size

Opening migratory pathways is crucial for the brown trout´s ability to recolonize spawning- and rearing areas, in order to complete its lifecycle. Damming rivers for hydropower production has created obstacles for migration, and nature-like fishways are one measure used to recreate connectivity. The purpose of this bachelor´s thesis was to find out how the nature-like fishway, constructed in 2016, at Billsta power plant, central Sweden, was used by migratory brown trout for upstream and downstream passage, and to observe if the migration pattern changed over time, between 2018-2020. The collected data comes from an automatic fish-counter that has been located upstream of the nature-like fishway. To analyze the data, recorded trout were categorized into two length classes, spawning-size and smolt-size, according to criteria from the Swedish Agency for Marine and Water Management (HaV). Since individual fish could not be identified, a method for daily “net migration” was been developed to estimate the direction of migration. The results showed that net migration of spawning-size trout was greater upstream than downstream. Net upstream migration of spawning size trout tended to increase over time, but not the net downstream migration. There was no difference between net upstream and net downstream migration smolt-size trout, but the net downstream migration smolt-size trout increased over time. The study showed that there was substantial use of Billsta nature-like fishway for brown trout of both spawning- and smolt-sizes, for both upstream and downstream migration. The migration pattern was partly as expected but, upstream migration of smolt-size trout suggests that there is a considerable population of stationary trout passing the fish-counter. The study highlights the importance of monitoring the results of the restoration and implementing improvement measures where necessary. Billstaån has regained open migration pathways, but more time is needed to evaluate its effect and find out if the ecosystem works so that Storsjöns unique, large sized, migratory brown trout stocks once again have the conditions to complete their lifecycle in Billstaån. Fria vandringsvägar är avgörande för öringens förmåga att återkolonisera lek- och uppväxthabitat, vid fungerande lek- och smoltvandring kan öringen fullborda sin livscykel. Vattenkraftsproduktion har skapat vandringshinder och naturlika fiskvägar är en åtgärd för att återskapa konnektivitet. Syftet med den här kandidatuppsatsen var att ta reda på hur den nedersta naturlika fiskvägen, skapad 2016 vid Billsta kraftverk i mellersta Sverige, nyttjades av vandrande öringar för uppströms och nedströms passage och observera om vandringsmönstret förändrades över tid, mellan 2018–2020. Rådatan kommer från en automatisk fiskräknare som funnits placerad uppströms den naturlika fiskvägen. För att analysera datan delades öringen in efter två längdstorlekar, lek- och smoltstorlek, enligt kriterier från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom individuell fisk inte gick att identifiera har en metod för daglig ”nettovandring” utarbetats för att uppskatta vandringens riktning. Resultatet visade att fler öringar i lekfiskstorlek nettouppvandrade än nettonedvandrade. Nettouppvandring av lekfiskstorlek tenderade att öka över tid men inte nettonedvandringen. Det var ingen skillnad mellan nettoupp- och nettonedvandrande öring i smoltstorlek, men nettonedvandringen av öring i smoltstorlek ökade över tid. Studien visade att Billsta naturlika fiskväg nyttjades väl av öring i både lekfisk- och smoltstorlek för både uppströms- och nedströmsvandring. Vandringsmönstret var delvis som förväntat, men när det gäller smoltstorlekens vandring var det snarare bäcköringens vandring än smoltens vandringsmönster som analyserades. Studien belyser vikten av att övervaka resultatet av restaureringen och implementera förbättringsåtgärder där så behövs. Billstaåån har återfått fria vandringsvägar men mer tid behövs för att utvädera dess effekt och ta reda på om ekosystemet fungerar så att Storsjöns unika, storvuxna, lekvandrande öringstam återigen fått förutsättningar att fullborda sin livscykel i Billstaån.