Fynd i vågskålen: Erfarenheter och tankar kring utvärderingen och bevaringen av arkeologiska fynd

Excavations of historical times often reveal an abundance of finds that cannot be saved in its entirety neither for practical reasons, nor even on research grounds. The classification of the finds that are either saved or discarded takes place mainly in the post-excavation phase and is based on an evaluation of the finds and an assessment of their significance for the research. Although decisions to preserve or discard the finds are based on the decision-makers´ subjective views, they are also limited by the organizations’ collection policies and guidelines as well as practical realities such as availability of resources and challenges related to the preservation and maintenance of the material. In this article, the authors explore how archaeological finds are valued in Finland and on what grounds they are selected for museum collections. As a case study, the article presents the criteria and perspectives that were applied when making decisions on the preservation of finds from excavations in Lahti in 2013. After the evaluation, majority of the finds was discarded and only about 30 percent of finds (according to find numbers) was selected for museum´s collections. Based on the find number, only about 30 per cent of the finds ended up in the museum’s collections. Evaluation of the finds was primarily based on the archaeological and scientific value of the artefacts and the context of the finds. However, studies of textiles classified as discarded have demonstrated that waste even from secondary contexts also contains significant research potential. This significance is difficult to assess without a closer examination and a special expertise in the material. In this article, we want to raise discussion on the evaluation and preservation of archaeological finds and research on this topic.Artikkelissa tarkastellaan arkeologisten löytöjen arvottamista ja sitä millaisen valintaprosessin tuloksena, millä kriteereillä ja kuinka systemaattisesti arkeologisissa kaivauksissa talteen otettuja löytöjä Suomessa valitaan museoiden kokoelmiin. Tapausesimerkkinä tuodaan esille Lahden museossa vuonna 2014 toteutettu arkeologisten löytöjen arviointi sekä sen pohjaksi laaditut kriteerit, joiden mukaan kokoelmiin valittiin Lahden kylän kaivauksissa (2013) esille saadusta löytöaineistosta kattava ja monipuolinen otos.Utgrävning av lämningar från historisk tid uppdagar ofta ett rikligt fyndmaterial som inte går att spara i sin helhet av praktiska skäl och inte ens på forskningsmässiga grunder. Klassificeringen av fynden som antingen sparas eller kasseras sker främst i utgrävningens efterarbetsfas och baseras på en värdering av fynden och en bedömning av deras betydelse för forskningen genom en viss frågeställning, fyndplatsen eller tidsåldern. Även om besluten att bevara eller kassera baseras på beslutsfattarnas subjektiva åsikter, så begränsas de av organisationernas insamlingspolicyer och riktlinjer samt praktiska realiteter, framför allt resurstillgången för bevarande. I artikeln betraktas värderingen av arkeologiska fynd samt urvalsprocessen, vilka kriterier och hur systematiskt arkeologiska utgrävningars fynd från historisk tid utväljs till museernas samlingar i Finland. Som exempel behandlas den värdering av arkeologiska fynd som gjordes i Lahtis museum år 2014, samt kriterierna, enligt vilka det ur fyndmaterialet från utgrävningarna av Lahtis by (Lahtis torgutgrävningar 2013) valdes ett omfattande och mångsidigt urval. Artikeln redovisar de kriterier och perspektiv som påverkade besluten att bevara eller kassera fynd. I värderingen av materialet i efterarbetsfasen hamnade majoriteten av fynden i kategorin kasserade och på basis av fyndnumret var det bara cirka 30 procent av fynden som hamnade i museets samlingar. Vid klassificeringen av fynd i sparade och kasserade försökte man primärt ta hänsyn till fyndens och fyndkontextens arkeologiska och forskningsmässiga värde. Studier av textilier som klassificerats som kasserade har dock visat att även avfall som hittas i sekundära kontexter kan ha en mångsidig betydelse för forskningen. Denna betydelse är svår att bedöma utan en närmare undersökning och en specialexpertis i materialet. I denna artikel vill vi väcka en diskussion om kriterier och praxis för värdering och bevarande av arkeologiskt fyndmaterial och forskningen kring detta ämne