Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan

Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med konsumtionen av varor och tjänster är utarmande av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier.Sverige påverkar miljön även i andra länderFör att få en fullständig bild av den ekologiska utmaning som människan står inför då det gäller konsumtionen behövs kunskap om vilken miljöpåverkan som nuvarande konsumtionsmönster innebär. De svenska miljökvalitetsmålen fokuserar på det nationella miljötillståndet. Miljömålsrådet pekade i sin fördjupade utvärdering 2008 på att det är viktigt att den internationella dimensionen kommer in i miljömålssystemet. Regeringen angav i sin miljömålsproposition i mars 2010 att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, och att detta bör ske utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen biföll propositionen i juni samma år.Sverige har ansvar för och rådighet över den miljöpåverkan som orsakas av aktiviteter inom landet. Men vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder. Det beror på att Sverige är mycket handelsberoende; värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt. Rapporten är ett kunskapsunderlag för fortsatt arbeteSyftet med denna rapport är att ta fram kunskapsunderlag för fortsatt arbete med frågan om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten ska inte betraktas som en komplett kartläggning av detta utan utgör endast ett steg i arbetet. Den presenterar en ungefärlig uppskattning av omfattningen av miljöpåverkan inom valda delar av fem områden. Rapporten ger också en beskrivning av några av de metoder som används inom området och slutligen en översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet med rapporten.Miljöpåverkan kan ses i olika perspektivEtt vanligt sätt att dela in utsläpp är efter i vilket geografiskt område de sker. Utsläppen från produktion av varor och tjänster beräknas då inom det aktuella området, till exempel ett land. Detta kan kallas för ett produktionsperspektiv. I denna rapport används också begreppet konsumtionsperspektiv. Det innebär att de totala utsläppen eller miljöpåverkan från till exempel markanvändning beräknas för de varor och tjänster som personer bosatta i Sverige konsumerar, oavsett var i världen utsläppen eller miljöpåverkan sker. Detta perspektiv är viktigt för att få en uppskattning av den svenska konsumtionens totala miljöpåverkan och kompletterar bilden av de utsläpp och miljöpåverkan som sker enbart i Sverige. Påverkan inom fem områdenDe fem områden som behandlas i denna rapport är: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. äxthusgaser ger lika stor påverkan på jordens klimat oavsett var på jorden utsläppen sker. Den totala svenska konsumtionen uppskattades år 2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter räknat i ett konsumtionsperspektiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och lustgas från varor och tjänster under hela livscykeln (produktion, användning och avfall) oavsett var i världen utsläppen sker. Det är 25–35 procent mer än då bara utsläppen i Sverige räknas. Även utsläppen till luft av till exempel svavel- och kväveoxider beräknas bli större i ett konsumtionsperspektiv än om man ser i ett strikt produktionsperspektiv. Sådana utsläpp påverkar miljön genom försurning och övergödning, men har också negativa effekter på människors hälsa. En stor del av vattnet som konsumenter i Sverige använder ”göms” i de produkter som konsumeras. Det är vatten som används för att producera varorna. Av detta ”virtuella” vatten kommer ungefär hälften från andra länder. Vilka effekter som vattenanvändningen för svensk konsumtion får i andra länder beror bland annat på vilka vattenförhållanden som råder på platsen där varorna produceras.Svensk konsumtion påverkar även markanvändningen utomlands. Till exempel svarar mark utanför Sveriges gränser för 30–50 procent av det totala markbehovet för svensk livsmedelskonsumtion. Påverkan sker dels direkt, i form av bland annat spridning av bekämpningsmedel, dels indirekt, i form av bland annat hot mot växt- och djurlivet. Den avkastningsökning som har skett i takt med att världens befolkning har ökat har bland annat påverkat jordkvalitet och biologisk mångfald. Allteftersom landytor blivit obrukbara har nya arealer tagits i bruk – till exempel marker som tidigare varit klädda med skog. Kemiska produkter är ofta, på ett eller annat vis, inblandade i alla de varor som konsumeras. I många industriella framställningsprocesser används kemikalier. Sverige importerar bland annat mycket kläder och andra varor som kräver kemikalier vid framställningen. Det är dock svårt att uppskatta vilken faktisk miljöpåverkan av kemikalier som svensk konsumtion har. Orsaken till detta är dels bristande kunskap och statistik på området, dels att kemikaliekontrollen i många länder är dåligt utvecklad. Metoder för att beräkna miljöpåverkanDet finns olika metoder och informationssystem för att beräkna eller beskriva den miljöpåverkan som ett lands konsumtion ger upphov till i andra länder. Exempel på sådana metoder är miljöräkenskaper, ekologiskt fotavtryck, vattenfotavtryck och rättvist miljöutrymme. Metoderna ger ganska grova mått på den globala miljöpåverkan som ett land genom sin konsumtion ger upphov till. Arbete pågår dock med att förbättra och standardisera metoderna och öka tillgången till data.Kunskapsluckor och andra brister försvårarGenerellt återstår mycket arbete när det gäller metoder och statistik. Bland de brister som är uppenbara i dag kan nämnas att det fortfarande saknas miljöräkenskaper i många länder, och att det är svårt att fastställa ursprungslandet för stora delar av Sveriges import. Detta beror på att det som registreras vid handel med EU-länder är den sista hamn som varan lämnar. Ökad kunskap och bättre redovisning av miljöprestanda är avgörande, inte minst för konsumenters och upphandlares möjligheter att ställa krav på miljöhänsyn. Detta är viktigt för att kunna främja en miljömässigt hållbar utveckling på både nationell och global nivå. Arbete pågårKonsumtionens globala miljöpåverkan har länge och relativt ingående diskuterats på nationell och internationell nivå. Men det är först på senare tid som politiska processer har startat inom ett antal olika organ. Arbete pågår till exempel inom FN och EU för att samordna insatserna.