Åtgärdsprogram för bevarande av ishavshästsvans : (Hippuris tetraphylla)

Ishavshästsvans växer huvudsakligen längs Rysslands, Alaskas och Kanadaskuster. I Norden förekommer den på Island, i nordöstligaste Norge, och meden i Östersjön isolerad population i Finland och Sverige. För närvarande ärarten endast känd från en lokalgrupp i Sverige, inom Kronörenområdet ilandskapet Ångermanland i Västerbottens län, där 14390 skott räknades iaugusti 2005. Arten är rödlistad i Sverige och klassad som akut hotad.Man har tidigare trott att ishavshästsvans påträffades i Sverige för förstagången i Västerbotten 1931, men två äldre fynd, i Södermanland 1860 och iÖstergötland 1886, har negligerats. Det är nu känt att arten sedan 1860 harsetts inom fyra skilda kustavsnitt, men endast inom det i Västerbotten harden kunnat följas en längre tid. När den nu aktuella lokalgruppen i en fjärd iKronörenområdet upptäcktes 1996 hade ishavshästsvansen varit försvunnenfrån de västerbottniska lokalerna sedan 1983.Ishavshästsvans bildar ruggar i grunt brackvatten. Den växer endast iskyddade lägen, i regel trånga vikar, och på mycket mjuk botten. På grund avlandhöjningen avsnörs så småningom vikarna där arten växer från havet, ochishavshästsvansen försvinner. Detta är en naturlig process. Om lämpligakustområden finns på annat håll kan nya lokaler uppstå genom drift avdiasporer (frön, losslitna jordstammar) från den utdöende populationen ellerfrån populationer vid finska kusten.Förekomsterna i fjärden vid Kronören har även de en utmätt livslängd.Från viken där den ursprungligen upptäcktes bedöms arten vara försvunneninom 30 år, medan den vid en närliggande vik kan fortleva längre, dock högstca 100 år. Nykolonisation i angränsande fjärdar är tänkbar, men för närvarande finns inga bevis på att detta sker. En grundlig eftersökning av ca 15 kmhavsstrand i kringliggande områden resulterade inte i några fynd i andra fjärdar.Populationen i området har veterligen inte minskat. Eftersom det förutomlandhöjningen inte finns någon direkt hotbild mot artens fortlevnad, föreslåsej några omedelbara åtgärder för att gynna beståndets utveckling. Tills vidareföreslås i stället att populationens utveckling noga följs genom regelbundnainventeringar, och att man gör kompletterande undersökningar om viktigafaktorer i artens ekologi. Detta behövs bl.a. för att det ska finnas ett bättrefaktaunderlag om populationsbefrämjande åtgärder skulle bli aktuella i framtiden.De åtgärder som förslås under perioden 2006–2010 är inventering ochuppföljning (90 000 kr) och populationsekologiska studier (150 000 kr)