Säkring av  efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden

Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Denna rapport redovisar projektet ”Långsiktig effekt av efterbehandling” som har genomförts inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Projektet omfattar tekniska och administrativa efterbehandlingsåtgärder utförda i områden där föroreningar lämnas kvar. Projektets övergripande mål är att analysera behovet av och möjligheterna till att säkra efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden genom att definiera betydelsefulla processer, faktorer och skeenden rörande förutsättningar för, egenskaper hos samt kontroll och eventuella korrigeringar av tekniska och administrativa åtgärder. Projektets tyngdpunkt ligger således på att analysera viktiga frågeställningar som på något sätt bör tas upp och behandlas i efterbehandlingsprojekt rörande efterbehandlingens funktion över tiden. Avsikten är dock inte att projektet ska forma någon handbok. I projektgruppen har medverkat Bo Carlsson, Tom Lundgren, Per Östlund och Pär Elander vid Envipro Miljöteknik (Hifab AB) samt Bo Svensson, Tema Vatten vid Linköpings universitet. Bo Carlsson har fungerat som projektledare och är huvudförfattare till rapporten. Grundmaterialet till kapitel 3 (föroreningskällans biogeokemiska processer) är framtaget av Bo Svensson och Per Östlund, kapitel 5 (föroreningskällans fysikaliska egenskaper) av Bo Carlsson och Pär Elander, kapitel 7 (omgivningsförändringar) av Tom Lundgren samt kapitel 8 (tekniska åtgärder) och kapitel 10 och 11 (övervakning, kontroll och korrigering respektive deponering) av Bo Carlsson. Lisa Ledskog (Envipro Miljöteknik) har väsentligt bidragit till kapitel 9 (administrativa åtgärder). Som underlag för diskussionerna har utredningsmaterial och erfarenheter från ett antal genomförda efterbehandlingar använts där föroreningar, skyddade av barriärer, kvarlämnats och där frågor om beständighet i ett längre tidsperspektiv varit centrala. Projektet har fått värdefulla synpunkter av en referensgrupp bestående av Per Gullbring, länsstyrelsen i Halland län, Mikael Hägglöf, Fröberg och Lundholm advokatbyrå, Gunnar Karlsson, GK-resurs/Envipro Miljöteknik (tidigare miljöchef vid Swedish Tissue) samt Hållbar sanerings kontaktperson Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län. Mikael Hägglöf har granskat de juridiska frågorna som tagits upp i de olika kapitlen. Projektgruppen vill tacka dessa och alla andra som bidragit med information och synpunkter. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket november 200