Miljöfrågor i de regionala utvecklingsprogrammen : En sammanfattande analys

Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är ett övergripande verktyg som ska ligga till grund för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i respektive län. Tanken är att programmet ska fungera som ett paraply för, och röd tråd genom, andra mer specifika planer och program som regionala tillväxtprogram, länsplaner för regional transportinfrastruktur och kommunala översiktsplaner. Genomgången gäller de 17 RUP som var klara senast i april 2008. I skrivande stund saknas således sådana program i fyra län. Enligt en sammanställning som NUTEK gjort är dock dessa under framtagande. Fem teman har identifierats som brukar förekomma i dem, och i denna genomgång har RUP sammanfattats enligt dessa teman. För att kunna bedöma miljöaspekterna av programmen har genomgången skett med utgångspunkt från nio frågor kring viktiga miljöaspekter i regionala sammanhang. För respektive RUP gås de fem temana och de nio miljöfrågorna igenom. I möjligaste mån har resultatet sammanfattats genom direkta citat från programtexterna. En stor del av RUP används ofta till att tala om det livslånga lärandet. Nya företag har behov av kompetent personal och de boende har behov av arbetsplatser på rimligt pendlingsavstånd. Många av de strategiska övervägande som görs gäller att matcha arbetstagare och arbetsgivare kompetensmässigt. Den närmaste högskolan betraktas då som en resurs i utvecklingspolitiken, likaså utbyggnaden av kommunala lärcentra. Sådana är viktiga eftersom de kan anpassa yrkesinriktade utbildningar efter det lokala näringslivets behov. De regionala aktörerna ska möjliggöra det livslånga lärandet. Regionförstoring tas upp som ett viktigt instrument. Om resemöjlighetena förbättras för de boende kan arbetstillfällen och studier utföras på annat håll. Förbättrad infrastruktur, kollektiv-, tåg- och flygtrafik berörs i programmen. Den ökade miljöbelastning som det expanderande resandet kan medföra berörs oftast ytligt eller inte alls. Regionförstoring betonas som särskilt viktigt för regioner med en smal arbetsmarknad. Utmärkande för samtliga regioner är att det attraktiva boendet betonas. Den egna regionen bedöms erbjuda de bästa boendemöjligheterna. Här kan familjernas livsplaner förverkligas. Det är redan bra att bo i regionen, men det kan bli ännu bättre. I detta sammanhang brukar bland annat regionens unika natur- och kulturvärden beröras. De är inte bara en drivkraft till att människor vill bosätta sig i regionen utan också en möjlighet för expanderande småföretag. Satsningar på turism, till exempel ekoturism, kan bidra till en levande landsbygd. På många håll ser man också tillväxtmöjligheter i framtida investeringar i miljöteknik som kan behövas när energiomställning ska ske och regionen i allt högre grad ska minska sitt beroende av fossila bränslen. Man kan bli ett föredöme för övriga regioner i Sverige och till och med i EU. Ett innovativt småföretagande, som är unikt för bygden i fråga, framförs ofta som den långsiktiga lösningen för den regionala utvecklingspolitiken. RUP handlar mest om tillväxtfrågor. Det är inte konstigt. Om en region ska kunna fortleva, utvecklas och vara attraktiv för boende anser man sig behöva en större funktionell region samt goda förutsättningar för studier, innovativa miljöer, yrkesarbete och en rik fritid. Och det är här miljöfrågorna främst kommer in i RUP. Regionens unika natur- och kulturvärden framhålls i nästan alla program, oftast som en konkurrensfördel i dragkampen med andra regioner om medborgare. I en äldre förordning från 2003 (SFS 2003:595) anges att RUP ska ange inriktning och prioritering av arbetet med hållbar regional utveckling. I en nyare förordning (SFS 2007:713) anges att det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Med regionalt tillväxtarbete avses enligt sistnämnda förordning insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Mot denna bakgrund är det aningen förvånansvärt att begreppet hållbar utveckling inte förekommer i flera av de analyserade programmen. De regionala miljömålen är avsedda att vara viktiga styrmedel för att bidra till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Det är därför anmärkningsvärt att så få RUP analyserar kopplingar mellan regionalt utvecklingsarbete i stort och de regionala miljömålen. De tydliga målkonflikter som finns mellan ekonomiska tillväxtmål, som till exempel en ökad trafikvolym via vägnät och flygtrafik, och miljömål som minskad klimatpåverkan förtjänar att lyftas fram och diskuteras. Att detta görs regionalt och lokalt är nog en förutsättning för att de nationella miljömålen ska ha en chans att nås. På motsvarande sätt är det förvånande att så få program berör viktiga miljöområden som till exempel förnyelsebar energi och klimatfrågan. Miljöfrågorna är inte osynliga i RUP; långt ifrån. Men bedömningen är att de borde fått större genomslag. Och att det borde föras mer fördjupade diskussioner om de målkonflikter som existerar mellan miljömålen och andra, främst tillväxtorienterade, mål. Att miljömål och tillväxtmål ibland kan samverka, till exempel vid utveckling av miljöteknik, betyder inte att de inte kan stå i konflikt med varandra i andra sammanhang. Vår genomgång av miljöfrågorna i RUP leder till slutsatsen att de regionala aktörerna behöver identifiera och analysera sådana målkonflikter och föreslå avvägningar mellan olika intressen.