Ruralt flyktingmottagande – En (ny) strategi för mindre kommuners överlevnad?

Syftet med denna rapport är att belysa förutsättningarna, utmaningarna och möjligheterna för flyktingmottagande och integrationsarbete på mindre orter, med särskilt fokus på glesbygdskommuner i norra Sverige. Tills nyligen har Sverige haft en relativt generös migrationspolitik och de svenska kommunerna har haft en nyckelroll i mottagandet och integrationen av flyktingar. Många små, glesbefolkade landsbygdskommuner har tagit emot en hög andel individer i förhållande till sin befolkningsstorlek. Flyktingmottagande har setts som en möjlighet att utveckla kommunen. Många av de små kommuner i norra Sverige som står inför en minskande befolkning har sett mottagandet som en möjlighet till sysselsättning, genererad av de uppgifter som en tillströmning av flyktingar innebär, men också som en grund för att utveckla den kommunala verksamheten. Kommunernas flyktingmottagande är dock beroende av politiken på nationell nivå och förändringar i denna politik som påverkar antalet flyktingar som kommunerna kan ta emot. När politikerna beslutar att strama åt flyktingpolitiken och stänga ned verksamheter som kommit att utgöra ett hopp inför framtiden, utvecklas en känsla av maktlöshet. Besluten om antal och kvoter fattas någon annanstans, och detta bidrar till en process där små glesbygdskommuner hamnar ännu längre bort från maktens centrum. Att ta emot flyktingar har för dessa kommuner, åtminstone inledningsvis, varit en strategi som gett hopp för framtiden, inte bara för de flyktingar som tas emot i dessa små samhällen, utan också för de små kommunerna själva. Den lilla orten blir således perifer genom att den marginaliseras i såväl politiska som ekonomiska processer och alltså inte (enbart) på grund av sin rumsliga position. Rapporten är organiserad utifrån forskningsprojektets tre delstudier. Delstudierna baseras på olika material och besvarar olika frågor. Den första handlar om hur integration som fenomen beskrivs i ansökningar om projektmedel från Länsstyrelserna och vilka problem som kommunerna beskriver som särskilt centrala att adressera. Den andra delstudien fokuserar på de sätt på vilka flyktingmottagande framställs i lokala och regionala nyhetsmedier i Västerbotten och Västernorrland. Den tredje och sista delstudien fokuserar på erfarenheter och vardagliga arbetsvillkor för flyktingmottagare och integrationsarbetare i två mindre orter. I en sammantagen analys av resultatet från de tre delstudierna identifieras fyra mer övergripande berättelser varigenom flyktingmottagande i glesbygd skildras 1) engagemang och frustration, 2) förutsättningarna för mottagandet och organiseringens betydelse, 3) integration och svenskhet och 4) periferiseringsprocesser