Inflammationsmarkörer hos nöt

Inflammation är en central del i det medfödda immunförsvaret och är en vanlig anledning till att djur behandlas av veterinär. För att följa en systemisk inflammations förlopp i kroppen kan man analysera olika inflammationsmarkörer, även kallade akutfasproteiner, i blod. Hos nöt har serumamyloid A (SAA) av flera författare klassats som ett av de viktigaste och mest användbara akutfasproteinerna vid inflammation, men det har tills nyligen inte funnits någon snabb och kostnadseffektiv metod för att analysera SAA hos nöt. För att analysera SAA kan man använda sig av en metod som kallas turbidimetrisk latexagglutinationsimmunoanalys eller LATIA. Metoden har använts länge inom veterinärmedicinen då den är snabb och kostnadseffektiv, men endast för analys av ekvint och felint SAA då den ej fungerat för bovint SAA. Nyligen (2021) gjordes en studie i Japan, där ett reagens för LATIA för humanbruk modifierats för att analysera bovint SAA. Syftet med denna studie var att undersöka användbarheten hos det nya modifierade reagenset för bovint SAA i jämförelse med några andra vanliga inflammationsmarkörer hos nöt. Om metoden fungerar skulle det möjliggöra för att analys av SAA hos nöt kan tillämpas i den kliniska vardagen. Studiepopulationen bestod av fem nöt inskrivna på idisslarkliniken vid SLU. Kriterier för medverkan i studien var att djuret skulle genomgå kirurgi eller hade tecken på klinisk inflammation och ett positivt glutavactest. Av djuren som medverkade skulle två opereras för högersidig löpmagsförskjutning, en för vänstersidig löpmagsförskjutning, en skulle amputera en extraspene och en hade kraftig bursit i en has. Venöst blodprov togs från djuren före operationen (n=4), 24 timmar efter operation, 48 timmar efter operation samt 72 timmar efter operation. Om djuret var inskrivet för tillstånd som orsakade systemisk inflammation (n=1) togs ett 0-prov, sen prov 24, 48 och 72 timmar efter 0-provet. I de fall djuret skrevs ut eller avlivades innan avslutad provtagning togs färre antal prov. Proven analyserades med avseende på totalprotein, albumin, globuliner, SAA, fibrinogen och hematologi. Före analys av SAA med det nya modifierade reagenset utvärderades metodens variationskoefficienter och linjäritet efter spädning. Resultaten bedömdes ligga inom acceptabla gränser. Genom mixed model analys visades en signifikant skillnad mellan provtagningarna för SAA (p=0,039), men inte fibrinogen (p=0,51). I studien kom man fram till att SAA-nivåerna hos djuren stämde väl överens med förväntad grad av inflammation. Fibrinogen följde dock inte samma mönster. Djuren med högersidig löpmagsförskjutning hade högre värden på SAA än det med vänstersidig löpmagsförskjutning, vilket överensstämmer med tidigare studier. LATIA med en modifierad humanreagent för analys av bovint SAA visar enligt denna studie vara en fungerande analysmetod på nöt. Resultaten från denna studie visar att SAA potentiellt är mer lämplig för övervakning av inflammation hos nöt än glutavac och fibrinogen.Inflammation plays a central role in the innate immunity and is a common reason for veterinary treatment of animals. To follow a systemic inflammation, different inflammatory markers, also known as acute phase proteins, in blood can be analyzed. In cattle, serum amyloid A is, according to several authors, one of the most important and most useful acute phase proteins, but up until recently there have been no quick and cost-efficient method of analyzing SAA in cattle. To analyze SAA a method called latex agglutination turbidimetric immunoassay, or LATIA, can be used. This method has been used for a long time in veterinary medicine since it is quick and cost-efficient, but only for analyzing equine and feline SAA. It has not worked for analyzing bovine SAA. In a recent study (2021) made in Japan, a human reagent for LATIA was modified to detect the bovine SAA. The aim of thisstudy was to examine the usefulness of the new modified reagent for the detection of bovine SAA and to compare the serum levels of SAA with those of several other inflammatory markers in cattle. A reliable method would enable the detection of bovine SAA in clinical day to day work. The study population consisted of five cattle admitted to the ruminant clinic at the Swedish University of Agricultural Sciences. To be included in the study, the animals needed to be admitted for undergoing surgery, or having signs of a clinical inflammation and a positive glutavac test. The included animals underwent surgery for right abomasal displacement (n=2), left abomasal displacement (n=1), amputated an extra teat (n=1), or had a severe bursitis on a hock (n=1). The surgery patients (n=4) had a venous blood sample drawn before surgery, 24 hours after, 48 hours after and 72 hours after surgery. If the animal had a condition that caused a systemic inflammation (n=1), a 0-sample, 24 hours, 48 hours and 72 hours after the 0-sample, were drawn. If the animal was discharged or euthanized before the sampling was done, fewer samples were drawn. Total protein, albumin, globulins, SAA, fibrinogen and hematology were analyzed. Prior to the analysis with the new modified reagent, an evaluation of the method was carried out. In this evaluation the coefficient of variation (CV) and the linearity was assessed to lay within acceptable limits. With mixed model analysis a significant difference of SAA between the first and last sampling occasion was seen (p=0,039), but not for fibrinogen (p=0,51). A main finding of this study was that the SAA-levels in the animals agreed with the expected level of inflammation. Fibrinogen and glutavac did not follow this pattern. In agreement with previous studies, the animals with right abomasal displacement had higher values on SAA than the animal with left abomasal displacement. LATIA with a modified human reagent for analysis of bovine SAA shows, according to this study, promise as a functioning method more suitable for monitoring patients than the glutavac test or analysis of fibrinogen