Survey of patient-reported post-traumatic stress disorder three months after intensive care for COVID-19

Abstrakt Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär en förlängd stressreaktion och beteendeförändring hos en person. Riskfaktorer på IVA för utvecklandet av PTSD är bland andra vårdmiljö, läkemedel, lång vårdtid samt mekanisk ventilation. COVID-19 kan orsaka följdsjukdomar, såväl fysiska- som psykiska, vilket också innebär en risk för dessa patienter att utveckla PTSD. Motiv: Pandemin har inneburit en extrem belastning på intensivvården. Det är känt att patienter som vårdas på IVA löper risk att utveckla PTSD. Förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion är ännu relativt outforskat. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion som krävt intensivvård. Metod: Föreliggande studie har tagit del av data från SWECRIT COVID-19 studien som baseras på kritiskt svårt sjuka patienter med COVID-19 som intensivvårdats i Region Skåne. Kvantitativ ansats med en icke experimentell design var lämpligt, eftersom skattningsinstrumentet PCL-5 användes. Urvalet i studien skedde konsekutivt. Totalt deltog 174 patienter i studien. Variabler som kön, ålder, civilstatus, modersmål och utbildningsnivå studerades. Data analyserades i Jamovi (version 1.6.23). Resultat: Resultatet visade att 16% av patienterna uppnådde tröskelvärdet ≥33 poäng för symptom på PTSD. Patienter med annat modersmål än svenska visade sig skatta högre för symptom på PTSD, sambandet var signifikant (p=0.003). Kvinnor skattade högre för symtom på PTSD än män, men den procentuella fördelningen bland de som uppfyllde tröskelvärdet var lika mellan könen. Konklusion: Personcentrerad vård och förebyggande arbete kan ha betydelse för förekomst av symtom på PTSD. Att förhindra eventuella språkbarriärer hos patienter med annat modersmål är av vikt. Fortsatta uppföljningsstudier vid 12- och 36-månader kan visa hur förekomsten av PTSD utvecklas över tid. Kompletterande kvalitativ forskning kan nyansera patienters unika upplevelse av intensivvård för COVID-19.Abstract Background: Post-traumatic stress disorder (PTSD) involves a prolonged stress response and behavioral change in a person. Risk factors for the development of PTSD in ICU are care environment, drugs, prolonged care and mechanical ventilation. COVID-19 can cause physical and mental sequelae, which also put these patients at risk for developing PTSD. Motive: The pandemic has put an extreme strain on intensive care. It is known that patients in ICU are at risk of developing PTSD. The incidence of PTSD symptoms after severe COVID-19 infection is still relatively unexplored. Aim: The aim of the study was to examine the occurrence of symptoms of PTSD after severe COVID-19 infection that required intensive care. Method: The present study has taken part of data from the SWECRIT COVID-19 study, which is based on critically ill patients with COVID-19 who received intensive care in Skåne, Sweden. Quantitative approach with a non-experimental design was appropriate since the instrument PCL-5 was used. The selection of patients was made consecutively. A total of 174 patients participated in the study. Variables such as gender, age, marital status, language and level of education were studied. Data were analyzed in Jamovi (version 1.6.23). Result: The results showed that 16% of the patients reached the threshold ≥33 points for symptoms of PTSD. Patients with other languages than Swedish were found to rate higher for symptoms of PTSD, the association was significant (p = 0.003). Women rated higher for symptoms of PTSD than men, but the distribution of percentage among those who met the threshold was equal between the genders. Conclusion: Person-centered care and preventive work can be important for the prevalence of symptoms of PTSD. Preventing language barriers are important. Follow-up studies at 12 and 36 months can show how the prevalence of PTSD develops over time. Complementary qualitative research can nuance patients' unique experience of intensive care for COVID-19.