Tysta barn i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärarna ger uttryck för och arbetar med de tysta barnen i förskolans kontext.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.