Sömnstödjande interventioners effekt på patienters sömn i sjukhusmiljö : En litteraturöversikt

SAMMANFATTNING Bakgrund: Brist på sömn och störningsmoment under sömnen har negativa inverkningar på immunförsvar, återhämtningstid, smärta med mera. Trots sömnens betydelse sover patienter signifikant sämre på sjukhus än de gör i hemmet. Kroppen följer en dygnsrytm som varar i ungefär 24 timmar. Ljud, ljus, temperatur och andra stimuli påverkar kroppens dygnsrytm för att anpassa den till omgivningen. En störande omgivning kan ge kroppen falska signaler vilket kan påverka sömnen. Sjuksköterskan behöver därför evidensbaserade interventionsmetoder för att förbättra patienters sömn. Syfte: Att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att förbättra patienters sömnkvalitet och sömnkvantitet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvantitativa studier har sammanställts och analyserats med narrativ metod. Resultat: Tre olika kategorier av interventioner framkom. Minskat stimuli i form av öronproppar och ögonmasker, utbytt stimuli i form av musik och naturljud samt farmakologisk intervention i form av melatonin har alla visats vara effektiva åtgärder då patienter själva har bedömt sin sömnkvalitet och sömnkvantitet. Minskat stimuli genom Quiet time och utbytt stimuli genom aromterapi har inte visat på något statistiskt signifikant resultat. Slutsats: Att stänga ute eller ersätta störande stimuli har genom flera interventionsmetoder visats förbättra patienters självskattade sömnupplevelse. Placeboeffekten går dock inte att utesluta. En sovmeny där patienter själva får välja sömnstödjande åtgärder med evidensbaserade alternativ är fördelaktig och ger en ökad patientdelaktighet.ABSTRACT Background: Lack of sleep and disturbance during sleep has a negative impact on the immune system, recovery, increased pain etc. Despite the importance of sleep, patients sleep significantly worse in hospitals than they do in their own homes. The body follows a circadian rhythm that lasts approximately 24 hours. Sounds, light, temperature and other stimuli affect the circadian rhythm to synchronize it to its environment. A disturbing environment can give the body false signals that may affect its sleep. The nurse therefore needs evidence-based intervention methods to improve patients sleep. Aim: To examine which interventions are effective in improving patients sleep quality and sleep quantity in hospitals. Method: A review of literature with 13 quantitative studies has been compiled and analyzed with a narrative method. Results: Three different categories were found. Reduced stimuli in form of earplugs and eye masks, replaced stimuli in form of music and nature sounds and pharmacological intervention in form of melatonin have all been shown to be effective when patients’ have self-assessed their own sleep quality and quantity. Reduced stimuli through Quiet time and replaced stimuli through aromatherapy have not shown any statistically significant results. Conclusion: Reducing or replacing disturbing stimuli has shown through several interventions to improve the patients subjective sleep experience. Placebo effect could not be ruled out. A sleep menu containing evidence-based interventions for improving sleep for patients to pick from is a beneficial idea that improves patient participation