Framtida möjligheter med nya drivmedel : - en utvärdering av LIP-finansierade åtgärder inom alternativa drivmedel

Atrax Energi AB har på uppdrag av Naturvårdsverket och i samarbete med TFK Institutet för transportforskning, AVL MTC AB och Miljökonsult B Goldstein utvärderat åtgärder/projekt inom området distribution och användning av alternativa fordonsdrivmedel vilka erhållit stöd inom de lokala investeringsprogrammen (LIP-programmen). Samtliga berörda projekt med LIP-stöd har kartlagts varefter utvärderingen har genomförts med hjälp av enkät till samtliga berörda kommuner och personliga intervjuer med LIP-samordnare eller andra berörda personer ute på de aktuella projekten. En workshop på temat lokalt/nationellt har genomförts. Visst samarbete med SWECO, som på uppdrag av bl.a. Naturvårdsverket arbetat med liknande frågor inom området produktion av biogas, har förekommit. Totalt har 87 olika åtgärder inom 32 kommuner beviljats LIP-medel. Åtgärderna täcker hela kedjan från produktion till användning och olika typer av fordon. Även om flera olika alternativa drivmedel ingått i åtgärderna är det främst biogas åtgärderna avsett. Slutsatser och rekommendationer Totalt har ca 1500 fordon införskaffats med stöd av LIP-bidrag. Framförallt på biogassidan har LIP-bidraget haft en påtaglig positiv påverkan på införskaffandet av fordon och uppförandet av tankställen. För att förbättra uppföljningen av LIP-projekt av den aktuella typen är det viktigt att ställa mer specifika krav i besluten och då främst vad gäller utsläppsmätningar vid produktion och distribution av bränslet i fråga samtframtagandet av schabloner för utsläpp från fordon. Revisorsintyg är en viktig fråga för den ekonomiska uppföljningen. Två viktiga framgångsfaktorer som kunnat identifieras är att miljöarbetet är en högt prioriterad fråga i kommunen samt att det finns kunniga personer av typen ”eldsjälar” i projektledningen. Två viktiga barriärer är orealistiska budgetar och brist på tilläggsfinansiering. Utvärderingen tyder på att LIP-bidragen inte främjat utvecklingen av nyteknik, utan främst gått till teknik mogen för marknadsintroduktion. Tack vare LIP-medlen har dock de praktiska erfarenheterna kring biogas och användning av metanfordon ökat markant, exempelvis gäller detta kunskap av betydelse för att möjliggöra en fortsatt marknadsexpansion. Information om kunskap och erfarenhet som genereras av projekt av den aktuella typen bör ske inte bara inom den egna kretsen/kommunen utan även till exempelvis andra kommuner och intressenter inom det specifika området. Så har ofta inte skett i de aktuella fallen. Vill bidragsgivaren att så i fortsättningen skall ske bör detta tas upp i exempelvis kommande beslut om stöd. För området miljöfordon föreslås att en djupare diskussion påbörjas rörande bl.a. syftet med dessa investeringar. En sådan diskussion bör ha sin grund i kunskaper om marknadsförutsättningar och politiska handlingsutrymmen och exempelvis fokusera på frågor om syfte med införskaffandet av fordonen, hur man ger marknaden rätt signaler och omupphandlingarna skall vara teknikdrivande eller ej. Av utvärderingen har framkommit att redovisningen av miljöeffekter har skett på många olika sätt och utan någon direkt samstämmighet mellan kommunernas beräkningsmetoder då detta inte funnits med som direktiv i besluten om medelstilldelning. På grund av detta har det inte gått att göra en relevant sammanställning av de rapporterade miljöeffekterna. Därför har nya miljöeffektberäkningar gjorts utifrån mer grundläggande data omproduktionsmängder, fordonsflottor etc. En övergripande beräkning har gjorts avseende miljöeffekterna från de ca 1500 fordon som kommit framinom LIP finansierade projekt. Vidare har tre exempel på olika åtgärder studerats närmare. Kommunerna har i sina beräkningar inte beaktat den klimatpåverkan somutsläpp av metan (biogastillverkning och uppgradering) ger upphov till. Metanutsläppens storlek är emellertid avgörande för betydelsen för om en biogassatsning skall ge minskad eller ökad klimatpåverkan. Övriga emissionskategorier inom produktion och distribution är näst intill försumbara jämfört med emissioner från fordonsdriften. I och med detta kan man anta att de beräknade utsläppsminskningarna av växthusgaser och den därav minskade klimatpåverkan kan vara överskattade. Hur stor miljöeffekten blir från en satsning på biogas som fordonsbränlse avgörs i stor utsträckning av hur man hanterar frågor kring vad som annars skulle ha hänt med det biologiska materialet och var man drar systemgränserna. Det är också viktigt att beakta den relativt goda utvecklingspotential somfinns när det gäller tekniska lösningar för produktion och uppgradering av biogas med betydligt reducerade metanutsläpp jämfört med i dag. Det har inte gått att fullt ut relatera miljöeffekterna från LIP-finansierade fordon till de uppskattade merkostnaderna för dessa fordon. Långt ifrån alla effekter har kunnat värderas. Det har bl.a. varit svårt att få ett tydligt grepp om underhållskostnaderna för de aktuella fordonen. Det kan dock konstateras att de specialstuderade åtgärderna visar på positiva nuvärdeskvoter när miljöinvesteringarna relateras till miljöeffekterna. Miljönyttan per statligt satsad krona har beräknats och det kan konstateras att miljönyttorna i de studerade projekten är positiva. Den statliga investeringen har i stor utsträckning också genererat kommunala och privata följdinvesteringar vilket bör vara ett tecken på att aktörerna ser en stor potential i åtgärderna. Majoriteten av kommunerna anser att LIP-medlen är ett bra styrmedel för att öka användningen av alternativa fordonsbränslen samt att LIPbidraget drivit på investeringsbesluten och påskyndat utvecklingen inom området. Många anser det dock viktigt att drivmedelsskatterna måste justeras för att alternativen skall få ett på sikt större genomslag. LIP-stödet till distribution och användning av alternativa drivmedel har inte i någon större utsträckning främjat den tekniska utvecklingen inomdetta område och därmed inte heller pressat fram användning av teknik som ännu inte varit mogen för en marknadsintroduktion. Av dem som besvarat enkäten har en mycket stor andel sagt att man har intresse av att fortsätta arbetet och att alternativa drivmedel är den rätta vägen mot framtiden. Av motiveringarna till svaren att döma kan man dock anta att detta i rätt stor utsträckning kan vara ett resultat av en vilja att anpassa sig till/bekräfta fattade politiska beslut snarare än ett resultat av projektet i sig. Sammanfattningsvis kan också konstateras att LIP-bidragen, med utgångspunkt från de analyser som gjorts och baserade på de underlagsdata som funnits tillgängliga, har varit starkt bidragande till utvecklingen av biogasproduktion och användning av biogasfordon i Sverige. Analyserna visar också att användning av biogas somfordonsbränsle är miljömässigt positivt, men att frågan om biogasens alternativa användning och hur stort metanläckaget är starkt påverkar resultatet. Projekt av den aktuella storleksordningen är dock inte stora nog för att vara teknikdrivande i någon nämnvärd omfattning. De initierar därmed inte heller ett ökat produktionsintresse hos fordons/motortillverkare.