Grundsärskola i förändring : Intervjustudie rörande regeringens förändringsarbete för att höja kvaliteten i grundsärskolan

I regeringens förslag till förändringar (SOU 2021:11) för att höja kvaliteten i särskolan presenteras hur grundsärskolan och grundskolan ska komma att bli allt mer likvärdiga varandra. Med bland annat justerade timplaner, mer lika kursplaner och tydligare riktlinjer för samverkan mellan lärare i de olika skolformerna ska grundsärskolan stärkas och olikheterna mellan skolformerna ska minskas. Studiens syfte är att bidra med kunskap om huruvida ovan nämnda förändringarna kan föra de två skolformerna närmare varandra med avseende likvärdiga förutsättningar för kunskapsutveckling och möjligheter till inkluderande undervisning. Frågeställningarna berör informanternas upplevelser av att grundsärskolan ska bli mer lik grundskolan, vilka reella konsekvenser som förväntas utifrån vad regeringen presenterar samt tankar huruvida namnbytet av grundsärskolan kan bidra till några förändringar av skolans praktik. I studien har åtta kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare och speciallärare genomförts. Resultatet har sammanställts och analyserats mot tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv valdes då det tar sin utgångspunkt i att lärande och utveckling sker via social interaktion och kommunikation. Vilket i sin tur har betydelse för hur eventuell samverkan och inkludering, eller avsaknaden av detta, påverkas av vilka sammanhang eleverna vistas i. Resultatet visar att speciallärare och vårdnadshavare anser att regeringens förslag på förändringar väcker blandade känslor hos informanterna. Å ena sidan uttrycker de att förändringar som syftar till att höja särskolans kvalitet och anseende är bra. Å andra sidan menar, informanterna, att de är nöjda med grundsärskolan som skolform, då de anser att elevernas behov tillgodoses i högre utsträckning i särskolan. Därmed beskriver informanterna att de ser relevans i att grundsärskolan som skolform kvarstår så länge grundskolan inte kan tillgodose de behov elever med intellektuell funktionsnedsättning har. Framledes finns relevans för longitudinella studier med avseende att studera vidare vilka förslag som kommer realiseras och utfallet av dessa över tid