Spänn musklerna, pappa! : En analys av fadersgestaltningarna i Mig äger ingen och Skynda att älska

I detta arbete undersökte jag fadersgestaltningarna i Åsa Linderborgs Mig äger ingen från 2007 och Alex Schulmans Skynda att älska från 2009. Jag ställde mig frågan vilken roll fädernas kroppar spelar i respektive barns minnesbilder, vilken typ av manlighet som träder fram genom respektive faderskap och om Leif (fadern i Mig äger ingen) och Allan (fadern i Skynda att älska) är representanter för någon särskild maskulinitet. Jag utgick från sociologen Raewyn Connells teori om maskuliniteter men tar därtill också särskild hjälp av Thomas Johanssons diskussion om barns minnesbild av sina fäder. Jag kom fram till att bägge fädernas kroppar spelar en central roll i respektive barns minnesbilder. Kroppen symboliserar trygghet och här särskilt när barnet omfamnas av sin fader. Vidare var det porträtteringen av Leifs kropp som hjälpte mig att konstatera att Leif kan betraktas som en marginaliserad man vars kropp fungerar som en maskin vilken jobbar på uppdrag åt den stora samhällskroppen, här med Michel Foucault och Ulf Mellströms respektive arbeten som utgångspunkter. Vidare kom jag fram till att Allan är en delaktig man eftersom han drar nytta sin patriarkala utdelning när han väljer att forma sitt faderskap på det sätt som gynnar honom själv. Ytterligare en slutsats jag kom fram till är att Leif stundvis drar nytta av denna utdelning och därmed även han blir en del av det hegemoniska projektet. Allans ålderdom och Leifs klasstillhörighet diskuteras i arbetet även om det är maskulinitet och faderskap som är uppsatsens nyckelbegrepp.