Diskontering i samhällsekonomiska analyser av klimatåtgärder

Diskontering används i samhällsekonomiska analyser för att nuvärdesberäkna framtida kostnader och nyttor. Valet av diskonteringsränta kan ha stor betydelse för analysens resultat, i synnerhet vid de långa tidsperspektiv som exempelvis gäller i fallet med klimatfrågor. Namnkunniga nationalekonomer som t.ex. Kenneth Arrow har identifierat två olika huvudansatser till att komma fram till vilken diskonteringsränta som bör användas: den beskrivande och den normativa. Den beskrivande ansatsen ger motiv till att använda marknadsräntor från kapitalmarknader som diskonteringsränta. Enligt den normativa ansatsen är det vanskligt att använda sig av marknadsräntor eftersom kapitalmarknader i praktiken knappast fungerar perfekt. Den normativa ansatsen menar att diskonteringsräntan i stället bör sättas utifrån en etisk utgångspunkt att inte diskriminera framtida generationer i förhållande till dagens generation och utifrån prognoser om den framtida ekonomiska utvecklingen. Detta gör att den normativa ansatsen tenderar att leda till lägre diskonteringsräntor än den beskrivande ansatsen. Bägge ansatserna har sina styrkor och svagheter. En pragmatisk kombination av ansatserna kan förslagsvis vara att använda marknadsräntor för att bestämma den diskonteringsränta som används för näraliggande tidsperioder, men inte för att bestämma diskonteringsräntor som används för mer avlägsna tidsperioder. En tumregel skulle kunna vara att marknadsräntor används för tidsperioder som sträcker sig högst 30 år framåt i tiden. För tidsperspektiv som sträcker sig från och med 31 år framåt i tiden används istället den normativa ansatsen för att bestämma diskonteringsräntor, vilket innebär att deras storlek främst kommer att avgöras av prognoser om den framtida ekonomiska utvecklingen. Tumregeln är inspirerad av den fallande diskonteringsränta över tiden som rekommenderas av Storbritanniens finansdepartement. Samhällsekonomiska analyser av klimatfrågan innefattar vanligen prognoser om den framtida ekonomiska utvecklingen. Vissa av dessa analyser har antagit att de negativa effekterna av den globala uppvärmningen endast leder till mycket små minskningar av den ekonomiska tillväxten. Sådana tillväxtscenarier kan sättas i kontrast till scenarier om dramatiska negativa klimateffekter. Sannolikheten för att sådana inträffar kan vara låga, men om de faktiskt inträffar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Forskare har exempelvis varnat för hastiga och kraftiga höjningar av havsytans nivå om avsmältningen av Grönlands och Arktis istäcken blir snabb och tendenser till ökande avsmältning har konstaterats. Förutom de allvarliga konsekvenserna för låglänta kustområden av en höjning av havsytans nivå tillkommer risken att den ökade mängden sötvatten påverkar vattencirkulationen i oceanerna. För vår del av världen finns en sannolikhet att Golfströmmen påverkas på ett sätt som skulle kunna ge oss ett betydligt kallare klimat än idag. Om sådana och andra dramatiska effekter inträffar kan det inte uteslutas att den ekonomiska tillväxten blir negativ. I praktiken vet vi inte med säkerhet hur framtiden kommer att gestalta sig. Vi vet inte heller i vilken grad framtida teknologiska framsteg kan lösa de problem som negativa klimateffekter kan medföra. Men det verkar orimligt att helt utesluta att den globala uppvärmningen kan få mycket allvarliga skadeverkningar. Det finns därför ett stort behov av att samhällsekonomiska analyser av klimatfrågan använder sig av flera olika scenarier, inklusive scenarier som innefattar dramatiska negativa effekter. Valet av diskonteringsränta är inte oberoende av vilket scenario som analyseras. Scenarierna som innefattar dramatiska negativa effekter och därför en negativ ekonomisk tillväxt skulle kunna motivera en negativ diskonteringsränta, medan andra mer optimistiska scenarier är förenliga med en positiv diskonteringsränta. En negativ diskonteringsränta kanske inte följer av en sammanvägning av olika scenarier om sannolikheten för dramatiska negativa effekter bedöms vara mycket liten. Men att i en sammanvägning beakta sannolikheten för dramatiska negativa effekter kommer tveklöst att få effekten att en positiv diskonteringsränta hamnar på en nivå närmare noll än vad som annars vore fallet.