Protestparadigmet: Den asymmetriska relationen mellan medier och sociala rörelser : En jämförande studie av hur svensk och brittisk tidningspress rapporterade om inrikes Black Lives Matter-demonstrationer under 2020

Denna studie undersöker hur svensk och brittisk tidningspress rapporterade om ländernas inrikes Black Lives Matter-demonstrationer under sommaren 2020. Syftet är att jämföra ett urval av artiklar från respektive land samt undersöka i vilken utsträckning protestparadigmets karaktärsdrag återfinns i artiklarna. Metodologiskt kombineras kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Den kvantitativa delen ger en överblick över rapporteringen i artiklarna, medan den kvalitativa delen bidrar med en mer djupgående analys. Det teoretiska ramverket grundar sig i gestaltningsteorin. Mer specifikt tar uppsatsen avstamp i teorin om protestparadigmet, som föreslår att medier tenderar att vinkla rapporteringen mot våld, konflikt och polisingripanden under demonstrationerna snarare än orsak, syfte och mål med en demonstration. Även teorin om aktivistdilemmat används, en teori som menar att demonstranter ofta tar till våldsamma handlingar för medial uppmärksamhet, vilket i sin tur kan bidra med en risk till att rörelsen framställs ofördelaktigt i medierna. Resultatet av studien visar att paradigmets karaktärsdrag tydligt syns i de svenska artiklarna eftersom de till stor del fokuserar på våldsamheter i samband med demonstrationerna, samtidigt som demonstranternas budskap ofta undermineras. Medan paradigmets karaktärsdrag generellt sett nyanseras eller inte förekommer i de brittiska artiklarna eftersom stort utrymme ges till demonstranterna att uttrycka sitt budskap och mål samtidigt som en tydlig distinktion mellan provokatörer och fredliga demonstranter oftast görs