Lokalsamhällesbaseradmiljöövervakning : En kunskapssammanställning

Lokalsamhällesbaserad miljöövervakning (efter engelskans community-based monitoring) är ett i Sverige relativt nytt och okänt begrepp. Denna rapport, som grundar sig på enkäter och internetsökningar till ett stort antal utländska och svenska myndigheter och andra organisationer, söker fylla denna kunskapslucka. Man kan skönja två huvudtyper av miljöövervakning inom vilka allmänheten engagerar sig.Den ena handlar om art- och fenomenövervakning och handlar mycket om fenologi d.v.s. läran om de på årstidernas växling beroende periodiska företeelserna inom växt- och djurrikena. Denna övervakning, som ofta är någon typ av inventering sker ofta på uppdrag av en myndighet och utförs av olika föreningar för entusiaster (ornitologer, botaniker, entomologer etc) eller någon enskild individ från en sådan förening. När det gäller en bredare medverkan från allmänheten så rör det sig om enskilda individer som rapporterar in sina egna observationer till en storskalig övervakning. Främst övervakas förekomsten av olika växter och djurarter, men även lite mer udda fenomen som tidpunkten för när isen lägger sig eller smälter på en sjö eller när man klipper gräsmattan i trädgården för första eller sista gången under ett år. Detta är ett mycket bra och enkelt sätt att involvera stora mängder människor då det ofta går bra att rapportera in genom en hemsida på Internet. Man kan själv välja hur engagerad man vill vara, det är enkelt och man behöver inte vara specialist för att medverka. Genom att samla in många observationer från många människor och många olika platser bidrar det till att dels säkerställa en god datakvalitet eftersom observationerna är oberoende av varandra och de felaktiga försvinner i mängden samt att data rapporteras in från ett mycket större geografiskt område än vad som annars skulle kunna vara möjligt. Den andra varianten handlar om ett mer organiserat engagemang och mer strukturerad övervakning. Den sker ofta i grupp och är knuten till en viss geografisk plats. Den absolut vanligaste miljö som övervakas är vatten och man utför mätningar och provtagning i fält på enklare kemiska, fysikaliska och biologiska parametrar. Syftet med den här typen av övervakning är ofta att höja medvetenheten inom gruppen och i det lokala samhället om tillståndet i den lokala miljön. I förlängningen vill utförarna gärna att övervakningen ska syfta till att få till stånd en bättre och mer adaptiv förvaltning av de lokala naturresurserna. Här krävs ett mer långsiktigt och kontinuerligt engagemang av varje enskild deltagare och det ställs relativt stora kvalitetskrav på insamlad data om den ska kunna inkorporeras i officiell miljöövervakningsstatistik, naturresursförvaltning och beslutsfattande. Även insatsen från myndigheters håll torde vara betydligt större om dessa data ska bli användbara till miljöövervakning. För att kunna jämka ihop data från många olika dataproducenter krävs att de är av både tillräckligt hög kvalitet för ändamålet samt att är framtagna på ett jämförbart sätt. För att uppnå detta krävs att övervakningsgrupperna använder sig av rigorösa och standardiserade metoder och protokoll samt har ett godtagbart kvalitetssäkringssystem. Vidare måste yndigheternas veta hur och till vad man vill använda data från lokalsamhällesbaserad verksamhet för att kunna ställa kvalitetskrav och stödja verksamheten så att den kan bli en tillgång. Tre länder sticker ut markant när det gäller lokalsamhällesbaserad miljöövervakning. I Australien, Kanada och USA har en gräsrotsrörelse vuxit fram under de senaste två decennierna vilket myndigheterna tagit fasta på. Det finns uppbygda nätverk av organisationer och grupper och lokala miljöövervakningsinitiativ uppmuntras av myndigheterna. De viktigaste programmen finns också i dessa länder och de beskrivs närmare i detta dokument. Den ideella miljöövervakningen kan vara organiserad på en mängd olika sätt och aktörerna skiftar beroende på plats och typ av övervakning. Generellt kan sägas att de mer framgångsrika grupperna består av medlemmar från många olika delar av samhället och de har kontakter med lokala myndigheter och ingår i nätverk med andra lokala intressenter och liknande grupper. De länder där lokalsamhällesbaserad miljöövervakning fått fäste har stora regionala och nationella nätverk av övervakningsgrupper. Ibland är federala eller delstatliga myndigheter med och hjälper till att koordinera. Dessa nätverk underlättar för medlemmar att få information och handböcker, ordnar konferenser och workshops där folk kan utbyta erfarenheter och skaffa sig nya kontakter och samarbetspartner etc. Allmänna medel spelar en mycket stor roll för finansieringen av övervakningsverksamheten och dess stödfunktioner. De allra flesta projekt har någon form av kvalitetsgranskning av data som de samlar in men den är väldigt olika och beror på bl.a. vad som övervakas och vad syftet med övervakningen är. Rent generellt så verkar det vara en bättre granskning av de inrapporteringsportaler på Internet som rör fenologi och artövervakningen då all datahantering sker centralt och alla observationer utsätts för samma granskning. De är ofta igångsatta och drivna i samarbete med forskare eller myndigheter vilka redan från början varit med och hjälpt till med att utarbeta rutiner för kvalitetsgranskning. Värre är det med den mängd individuella övervakningsgrupper som finns. Långt ifrån alla har en plan eller ett dokument som redovisar hur data kvalitetssäkras och hur data ska samlas in och hanteras. Av de som har är det få som uppfyller de krav som myndigheter sätter upp för att anse att deras resultat är tillräckligt tillförlitliga för att användas i den officiella övervakningen. Resultaten analyseras och tolkas oftast av den grupp som samlat in densamma. Data utvärderas oftast i en lokal kontext då flertalet grupper är mest intresserade av sin egen närmiljö och vill använda sina resultat till att medvetandegöra allmänheten eller påverka lokala politiker och myndigheter. Data från övervakningen sammanställs i rapporter som ofta skickas till olika myndigheter och lokala politiker eller andra intressenter som grupperna vill påverka. En del grupper ingår i nätverk som har en gemensam databas dit de rapporterar in sina resultat vilka senare ibland sammanställs till regionala data. Det vanligaste sättet att tillgängliggöra data för allmänheten är att lägga ut dem på Internet. Vissa grupper som uppnått en hög standard i sin övervakning levererar data till olika myndigheter och deras databaser, och på sikt kan de tas med i den officiella miljöövervakningsstatistiken