Normkritiska perspektiv: Tillämpningar inom samtida svensk samhällsplanering : Kunskapsöversikt

Denna rapport presenterar en kunskapsöversikt som syftar till att summera huvuddragen i de tillämpningar av normkritiska perspektiv som gjorts inom svensk samhällsplanering under det senaste decenniet. Översikten beskriver ett urval av totalt 57 normkritiska initiativ med avseende på typ av åtgärd/insats, problemformulering och målgrupp, teoretisk/begreppslig inramning, tillvägagångssätt och metoder, geografisk kontext, samt resultat. Arbetet har utförts i samarbete mellan RISE, Göteborgs universitet och Urban Futures med finansiering av, och i dialog med, Vinnova (2020-05091). Målgruppen är dels myndighetens personal, dels dess intressenter/avnämare. Normkritiska perspektiv är föremål för växande intresse inom flera områden, däribland forskning, näringsliv, politik och offentlig verksamhet. Normkritik bidrar med analys och problematisering kring hur vissa sociala normer kan ha exkluderande effekter och begränsa bland annat människors tillgänglighet till staden och dess resurser. Kunskapsöversikten avgränsas till åtgärder som kan kopplas till de i lagstiftningen definierade diskrimineringsgrunderna och de grupper som omfattas av dessa. Resultaten baseras på litteratur- och dokumentsökningar, och omfattar ett strategiskt urval av exempel på projekt och initiativ bedrivna av en mångfald av aktörer (t ex kommuner, forskningsorganisationer, konsultföretag, kulturinstitutioner). Vissa av exemplen är ännu pågående initiativ. Vid urvalet har bl a variation bland de inkluderande exemplen eftersträvats. Explicit normkritiskt teoretisk anknytning har inte varit ett urvalskrav, men däremot att sådana perspektiv ska gå att utläsa av innehållet i övrigt. De exempel på tillämpningar som ingår i urvalet har analyserats med hjälp av en matris som fångar studiens centrala frågeställningar, för att därigenom identifiera mönster i materialet. Kunskapsöversikten innehåller exempel på tillämpningar inom diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning (där vi väljer att istället använda begreppet ”funktionsvariation”), sexuell läggning samt ålder. När det gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning kunde inga relevanta exempel identifieras. Dessutom finns ett antal exempel på initiativ som är relevanta för samtliga diskrimineringsgrunder snarare än inriktade på vissa grupper. Ett antal teman för innehållet i exemplen har identifierats: utformning av allmän plats, kunskapshöjning (inriktad mot tjänstepersoner, politiker och/eller allmänhet), framtagande/vidareutveckling av arbetsprocess/metod, ny rutin/tjänst inom befintlig verksamhet, kartläggning av verksamhet, attitydpåverkan av allmänhet, förbättrad samverkan mellan aktörer samt spridning av information kring projekt. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det tycks finns ”vita fläckar” när det gäller fokuserade grupper bland de normkritiska tillämpningar som genomförts inom samhällsplanering, även om studien inte gör anspråk på att bygga på ett representativt urval av projekt. Vi ser även en risk att lärdomar, verktyg etc. som utvecklas inom olika projekt inte integreras i gängse arbets- och beslutsprocesser. Detta bl a då långsiktig implementering är svår och att ämnet sällan diskuteras i analyserade rapporter. Vi menar slutligen att finansiärer, såsom Vinnova, har en viktig roll att spela när det gäller att bidra till att både bredda och fördjupa dagens normkritiska arbete inom samhällsplaneringen