Speaking of disabilities : A Critical discourse analysis of the development and struggle regarding personal assistance

The purpose of the thesis was to investigate how assistance users and personal assistance are presented in government official reports by examining which discourses dominate the official reports. To achieve the purpose of the study, a discourse analysis was performed based on Norman Fairclough's three-dimensional method. As a theoretical starting point for analyzing the texts, social constructionism and the critical concept of the struggle over needs were chosen. The results showed that the social discourse and the needs discourse were found in all investigations, but there were also dominant discourses that differed between the reports. In the analysis, it could be interpreted that pressure groups for assistance users gained a great deal of influence in the inquiry in 1991, when the dominant discourses were the rights discourse and the self-determining discourse. In recent reports, it could be interpreted as the state has worked to regain influence. The reports, which was published in 2018, was mainly dominated by the cost discourse and the appropriateness discourse. In 2021, a discourse on the rule of law and a discourse on standardization dominated, which could be interpreted as a way of retaining influence and control. The conclusion was that discourses about rights and self-determination have been left behind in recent reports and that discourses about costs and control have been given more space. This results in people with disabilities being portrayed as cost bearers in the latest official report, but as individuals with civil rights in the oldest report.Uppsatsens syfte var att utreda hur assistansanvändare och personlig assistans framställs i statliga utredningar genom att granska vilka diskurser som dominerar i utredningarna. För att uppnå syftet med studien genomfördes en diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell. Som teoretisk utgångpunkt för analyserna av texten så valdes socialkonstruktionism och det kritiska begreppet kampen om behoven. Resultatet visade att den sociala diskursen och behovsdiskursen återfanns i samtliga utredningar men att det även fanns dominerande diskurser som skiljde sig åt mellan utredningarna. Vid analysen så kunde det tolkas som att intresseorganisationerna för assistansanvändarna fick ett stort inflytande i utredningen 1991, då de dominerande diskurserna var rättighetsdiskursen och självbestämmande diskursen. I de senare utredningarna så kunde det tolkas som att staten har arbetat med att återta inflytandet. Utredningen som publicerades år 2018 dominerades främst av kostnadsdiskursen och ändamålsenlighetsdiskursen. År 2021 så dominerade en rättsäkerhetsdiskurs och en standardiseringsdiskurs vilket kunde tolkas som ett sätt att behålla sitt inflytande och kontroll. Slutsatsen blev att diskurser om rättigheter och självbestämmande har fått stå tillbaka i de senare utredningarna och att diskurser om kostnader och kontroll har fått ett större utrymme. Detta resulterar i att personer med funktionsnedsättning framställs som kostnadsbärare i de senaste utredningarna, men som individer med medborgliga rättigheter i den äldsta utredningen