Hur har logopedbemanningen samt möjligheten att följa strokeriktlinjerna påverkats av Socialstyrelsens revidering från 2018?

Bakgrund: Efter Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer vid strokevård från 2018 behövsett stort antal nya logopedtjänster för att kunna följa rekommendationerna vid afasi. Det finns flera barriärer som försvårar processen vid implementering av nya riktlinjer och det var därför intressant att undersöka om de nya riktlinjerna kunde följas. Syfte: Syftet med studien var i huvudsak att undersöka om antalet logopedtjänster inom strokerehabilitering har ökat till följd av Socialstyrelsens reviderade riktlinjer och vilka faktorer som kan ha bidragit till eller motverkat en ökning. Därutöver var en del av syftet att undersöka hur väl riktlinjerna för afasi och dysfagi kan följas. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till logopedchefer i landet. Frågorna berörde deras verksamheters aktuella logopedbemanning för strokerehabilitering samt hur många tjänster som inrättats till följd av Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer. Frågorna berörde även vilka faktorer cheferna trodde kunde ha bidragit till eller motverkat att bemanningen ökat. Både kvantitativa och kvalitativa data erhölls vilka analyserades med deskriptiv statistik respektive kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt deltog 30 verksamheter i enkäten, från 13 av 21 regioner. Antalet logopedtjänster hade ökat i 3 av verksamheterna (10 %). Den totala rapporterade ökningen av heltidstjänster bland deltagarna var 6,2 tjänster. Faktorer som uppgavs påverka tillsättningen av logopedtjänster kunde kopplas till områdena Verksamhetsledning, Bemanning och Personliga egenskaper. En tredjedel av deltagarna angav att de kunde följa riktlinjerna för afasi i stor grad eller i ganska stor grad. Drygt två tredjedelar uppgav motsvarande för dysfagiriktlinjerna. Slutsats: Utökningen av logopedtjänster har inte genomförts i den utsträckning som Socialstyrelsen beräknade var nödvändig för att kunna följa strokeriktlinjerna för afasi. En avgörande faktor för om fler tjänster kunde tillsättas eller ej var ledningens intresse av att tillföra fler resurser. I studien framkommer att logopedverksamheterna i landet har svårare att följa riktlinjerna för afasi än för dysfagi.Background: The revised national stroke guidelines from 2018 by the National Board of Health and Welfare indicate the need for an increased recruitment of Speech and Language Pathologists (SLP) in Sweden. There may be several obstacles in implementing new guidelines and therefore it was of interest to investigate whether the new guidelines were followed. Aim: The primary aim of this study was to investigate whether there has been an increase in employment of SLPs in stroke rehabilitation in accordance with the revised guidelines by the National Board of Health and Welfare. A part of the aim was also to identify factors that could influence the increase in staffing, and how well the guidelines for aphasia and dysphagia could be followed. Method: A digital survey was sent to the managers of SLP services nationally. The questions regarded the clinics’ staffing of SLPs in stroke rehabilitation and whether the managers believed that there had been an increase in employment due to the revised guidelines. The survey also explored factors the managers believed may have contributed to or obstructed an increase in staffing. The survey generated both quantitative and qualitative data. The data was analysed with descriptive statistics as well as with a qualitative analysis method. Results: A total of 30 clinics from 13 of 21 regions participated in the survey. Three managers (10%) reported an increase in staffing of SLPs. The total increase among theparticipating clinics were 6,2 full time employments. Factors that affected the increase in staffing or lack thereof could be found within the areas of Management, Staffing and Individual attributes. A third of the managers stated that they could follow the guidelines for aphasia to a great or a somewhat great extent, whereas more than two thirds could follow the guidelines to the same extent regarding dysphagia. Conclusions: The employments of SLPs have not increased to the extent the National Board of Health and Welfare advised was needed. A crucial factor in order to increase employments was whether the management showed interest in providing additional resources. The study reported a discrepancy between the compliance of guidelines regarding aphasia and dysphagia where the managers found it more difficult to follow the guidelines for aphasia