Utveckling av hopfällbar korg som hållbart alternativ till bärkassar : Ett skifte från förbrukning till återanvändning

Hållbarhet blir mer och mer aktuellt i samhället. Samtidigt hamnar tusentals plastartiklar i haven, stora mängder avfall genereras och produkter konsumeras. En stor bidragande faktor till följande ohållbara riktning omfattar konsumerandet av produkter för transport och förvaring av varor, där bärkassar i form av förbrukningsartiklar innehar en stark position. Problemet med förbrukningsartiklar till bärkassar är att de skapar stora mängder avfall, kasseras istället för att återvinnas och utger ett stort resursslöseri. Syftet med följande studie var att ta fram en alternativ lösning till förbrukningsartiklar som används för transport och förvaring av varor. En alternativ lösning togs fram för att reducera miljöavtrycket och gå mot ett mer hållbart samhälle. Forskningsfrågor som besvaras i studien: F1: Hur kan en lösning för transport och förvaring av dagligvaror utformas för att reducera miljöavtrycket jämfört med dagens lösningar? F2: Vilka faktorer avgör hur länge användaren återanvänder en produkt för transport och förvaring av dagligvaror? Studien har genomförts utifrån en produktutvecklingsprocess i fem faser där en framtagen QFD-metodik för miljöbeaktande design tillämpats. En litteraturstudie har utförts för att utforska metoder vid miljöbeaktande produktutveckling, miljöpåverkan hos olika bärkassar och återanvändning av produkter. Insamling av data för att identifiera kundbehov och faktorer till att produkter återanvänds, har samlats in med semi-strukturerade intervjuer. Studien resulterade i ett slutgiltigt koncept i form av en vikbar korg som ett hållbart alternativ till förbrukningsartiklar avsedda för transport och förvaring av varor. Den vikbara korgen möjliggör effektivare placering av dagligvaror och reducerar risk för att skada på förvarat gods. Korgen är utformad för återanvändning och återvinning som slutskede, för att reducera koldioxidavtryck, resursförbrukning och avfall. Korgen innehar ett koldioxidavtryck motsvarande användning av 61 högdensitetspolyeten (HDPE) -bärkassar och skulle som alternativ medföra ett lägre koldioxidavtryck efter knappt ett års användning. För att en lösning för transport och förvaring av dagligvaror ska resultera i ett reducerat miljöavtryck bör den utformas till att vara återanvändningsbar under en längre tid, mängden material för lösningen bör minimeras och lösningen bör kunna förvaras med enkelhet på begränsat utrymme. Viktiga faktorer att beakta för att öka tid av återanvändning omfattar funktionell prestanda, estetiska egenskaper, värde, användarvänlighet och miljömedvetenhet. Lösningsförslagets materialfördelning och hållfasthet har optimerats och validerats med hjälp av simuleringar i Solid Works Simulation. Materialegenskaper har inhämtats från programvarans databaser och kompletterats med data från tidigare studier. Vid vidareutveckling av lösningsförslag rekommenderas det att undersöka specifika materialprov för att erhålla materialdata med högre precision. Utvärdering av hållfasthet och utmattning bör även genomföras på fysiska prototyper. Vid utvärdering av miljöavtryck kan i framtiden en standardiserad livscykelanalys appliceras. Identifierade faktorer för återanvändning kan med fördel vidare utforskas i ett affärsmodellsperspektiv.Sustainability is becoming more and more relevant in society. At the same time, thousands of plastic articles end up in the oceans, large amounts of waste are generated and products are consumed. A major contributing factor to the following unsustainable direction includes the consumption of products for transport and storage of goods, where carrier bags in the form of consumables hold a strong position. The problem with consumables for carrier bags is that they create large amounts of waste, are discarded instead of recycled and are a source of resource waste. The purpose of the following study was to develop an alternative solution to consumables used for transport and storage of goods. An alternative solution was developed to reduce the environmental impact and move towards a more sustainable society. Research questions answered in the study: RQ1: How can a solution for transport and storage of groceries be designed to reduce the environmental impact compared to current solutions? RQ2: What factors determine how long the user reuses a product for transporting and storing groceries? The study was carried out with the use of a product development process in five phases where a developed QFD methodology for environmentally conscious design was applied. A literature study has been conducted to explore methods of environmentally conscious product development, the environmentally impact of different carrier bags and the reuse of products. Collection of data to identify customer needs and factors for product reuse has been collected through semi-structured interviews. The study resulted in a final concept in the form of a foldable basket as a sustainable alternative to consumables for transport and storage of goods. The foldable basket enables more efficient placement of groceries and reduces the risk of damage to store goods. The basket is designed for reuse and recycling as a final stage, to reduce carbon footprint, resource consumption and waste. The basket has a carbon footprint corresponding to the use of 61 high density polyethylene (HDPE) - carrier bags and would alternatively result in a lower carbon footprint after just under a year of use. In order for a transport and storage solution to result in a reduced environmental impact, it should be designed for longer reuse, minimized material use and it should be able to be stored with ease in a limited space. Important factors to consider for longer reuse include functional performance, aesthetic properties, value, user-friendliness, and environmental awareness. The material distribution and strength of the solution have been optimized and validated using Solid Works Simulation. Material properties have been obtained from the software database and supplemented with data from previous studies. Recommendations for further development include the examination of specific material samples to obtain material data of higher precision. Evaluation of strength and fatigue should also be performed on physical prototypes. When evaluation environmental impact, a standardized life cycle analysis can be applied in the future. Identified factors of reuse can advantageously be further explored in a business model perspective