FöroreningsspridningTillämpning och utvärdering av metoder : Delrapport 2Lakning av förorenad jord resultat och utvärdering av metoder

I projektet ”Föroreningsspridning - tillämpning och utvärdering av metoder” har olika metoder för bedömning av lakning och föroreningsspridning studerats på två förorenade områden. De områden som studerats är ett f.d. gjuteri och ytbehandling i Töllstorp, Gnosjö kommun och en f.d. impregneringsanläggning i Grimstorp, Nässjö kommun. Ett flertal olika metoder har använts, experimentella metoder, enkla riskbedömningsmodeller (riktvärdesmodeller) samt mer komplicerade modeller (geokemiska modeller och transportmodeller). Syftet har varit att utvärdera metodernas användbarhet i praktiska situationer med tonvikt på att bedöma metodernas komplexitet, databehov samt förmåga att ge resultat med tillräcklig säkerhet och noggrannhet I delrapport 2 ” Lakning av förorenad jord – resultat och utvärdering av metoder” utvärderas och jämförs olika metoder för att uppskatta utlakning av oorganiska och organiska ämnen från förorenad jord. I delrapporten ges detaljerad information om laktesternas genomförande och de resultat som erhållits. Fyra olika metoder för lakning av oorganiska ämnen har tillämpats på jordprover från de två förorenade områdena: skaktest med tvåstegslakning, perkolationstest, perkolationstest med återcirkulation samt ett pH-statiskt laktest. På jordprover från Grimstorp har utlakning av organiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, PAH) studerats med två olika metoder: en skakmetod och ett perkolationstest med återcirkulation. I delrapporten redovisas en uppskattning av lakmetodernas repeterbarhet då de tillämpas på förorenade jordmaterial. Dessutom påvisas skillnader i lakbara halter som de olika metoderna kan ge upphov till. Undersökningar har även gjorts av hur lakbarheten av oorganiska ämnen skiljer sig då lakning sker med avjoniserat vatten respektive svag CaCl2-lösning. För utlakning av PAH har enbart utlakning med CaCl2 använts. Ett vidare syfte med studien har varit att ta fram ett dataunderlag till huvudprojektet. I huvudprojektet jämfördes laboratorieresultaten med fältdata (uppmätta halter i mark- och grundvatten på de förorenade områdena) och underlaget användes vid den kemiska modelleringen samt för att ta fram data för mobilisering och fastläggning av föroreningar genom uppskattning av fördelningsfaktorer (Kd-värden).