Promenadvänliga miljöer för ett aktivt stadsliv

Intresset för att använda promenadvänlighet som en fokuspunkt vid stadsutveckling väcktes under våren 2019 när jag arbetade med min kandidatuppsats, där jag insåg hur ämnet kan hjälpa landskapsarkitekter att skapa gåvänliga urbana miljöer. Promenadvänlighet syftar till olika aspekter i den urbana miljön som på något sätt påverkar fotgängarens upplevelse av omgivningen. Genom att skapa miljöer med en hög grad av promenadvänlighet är det möjligt att öka den mängd fysisk aktivitet som människor utövar i vardagen. Något som vi ständigt stöter på när vi rör oss genom staden är byggnader av olika slag. Dessa kan påverka hur vi upplever en plats och därmed till vilken grad vi rör på oss. En byggnad kan till exempel bidra med att skapa rumslighet, och dess höjd och form kan påverka människors uppskattning av den byggda miljön. När dagens städer utvecklas för framtiden rör vi oss i allt mindre utsträckning och uppmuntras ofta av det moderna samhället att leva ett ohälsosamt liv. Detta tenderar att ge negativa effekter på vår hälsa och kan på lång sikt även orsaka livshotande tillstånd. Med hjälp av byggnader kan vi skapa urbana miljöer med en hög grad av promenadvänlighet, vilket potentiellt kan bidra till att människor rör på sig i en högre utsträckning. Inom området Cirkus Lorensberg i centrala Göteborg ska det föras upp ny bostadsbebyggelse uppföras. Detta examensarbete använder platsen som utgångspunkt i en undersökning som syftar till att ta reda på hur den nya bebyggelsen kan placeras och utformas för att skapa en promenadvänlig miljö på platsen. Arbetet är av teoretisk karaktär och består av en förstudie och en möjlighetsstudie. I förstudien genomfördes en dokumentstudie, en inventering och analys och en litteraturöversikt. Syftet med förstudien var att sammanställa ett underlag för de förutsättningar som råder på platsen idag, samt ta reda på dess historiska bakgrund. Denna information kopplades till kommunala riktlinjer och promenadvänliga faktorer. Med förstudien som grund undersöktes sedan möjligheterna att placera och övergripligt utforma den nya bebyggelsen inom Cirkus Lorensberg, i en så kallad möjlighetsstudie. Undersökningen resulterar i ett exempel på hur ny bostadsbebyggelse inom ett centralt beläget kvarter kan placeras och övergripligt utformas för att skapa en promenadvänlig miljö på platsen. Flera olika byggnadstypologier undersöktes i processen med att ta fram den slutgiltiga typologin. I den avslutande diskussionen lyfts bland annat huruvida den föreslagna utformningen inom Cirkus Lorensberg kan påverka människors fysiska aktivitet. Om den upplevs positivt bör det kunna uppmuntra människor till en mer aktiv livsstil, vilket på sikt kan leda till bättre hälsa. Dock kan effekten bli relativt subtil med tanke på områdets storlek. Om däremot promenadvänligheten ökar på fler platser runt om i staden kan detta potentiellt leda till en mer påtaglig effekt.The interest in using walkability as a focal point in urban development was brought to life during the spring of 2019 when I was working on my bachelor thesis. At that time, I realized how it can be used to help landscape architects create walkable urban spaces. Walkability refers to different aspects of the built environment that in some way influence a pedestrian’s experience of the surroundings. By creating spaces with a high degree of walkability, it is possible to increase the amount of physical activity that people exert in everyday life. When moving through the city, we constantly encounter different kinds of buildings. These buildings can affect how we experience a place, thus also influence the degree to which we move. For example, a building can contribute to the spatiality of a place, and its height and shape has the ability to affect people’s appreciation of the environment. As today’s cities develop for the future, we exercise less in everyday life and are often encouraged by modern society to have an unhealthy lifestyle. This tends to have negative effects on our health, which can lead to life-threatening conditions. Using buildings, we can create urban environments with a high degree of walkability, which potentially can contribute to people moving in everyday life to a higher extent. Within Cirkus Lorensberg in central Gothenburg, new residential housing is planned to be built. This thesis uses the site as a starting point in a study that aims to find out how the new building can be placed and shaped in order to create a walkable environment. This work is of a theoretical nature and consists of a pre-study and a so-called possibility study. Within the pre-study, a document study, an inventory and analysis and a literature review were carried out. The purpose of the pre-study was to compile a layer of basic knowledge regarding the current conditions of the site, along with information on its historical background. This information was linked to municipal guidelines and elements of walkability. On the basis of the pre-study, the possibilities of placing and shaping the new building within Cirkus Lorensberg was explored in a possibility study. The result displays an example of how new residential housing can be placed and shaped within a central city block, in order to create a walkable environment. Several different building typologies were examined in the process of developing the final typology. The concluding discussion highlights, among other things, whether the suggested layout within Cirkus Lorensberg could affect people’s amount of physical activity. If experienced positively, it should be able to encourage people to have a more active lifestyle, which over time could lead to better health. However, considering the small size of the area, the positive effect might be fairly subtle. If, on the other hand, the walkability increases in more places around the city, this can potentially lead to a more noticeable effect