The association between moral disengagement and bullying in early adolescence

School bullying occurs when a student is repeatedly exposed to negative actions by other students. The victim is often at some form of a disadvantage. Bullying can take many forms, such as physical, verbal, and relational. It can also occur online. With social cognitive theory as a theoretical framework, this dissertation examined some of the (individual and collective) moral processes that underlie bullying. More specifically, the aim was to enhance the understanding of the association between moral disengagement (MD) and bullying in early adolescence. Self-reported survey data was collected and analyzed using various statistical methods, such as multivariate regression and multilevel analysis. The results show that MD (individual and collective) is associated with bullying perpetration, both in a school context and online. The results also show that individual MD varies over time, and that changes are related to changes in bullying perpetration. The results also indicate that the mechanisms of MD are differentially associated with different forms of bullying. For instance, diffusion of responsibility is (positively) associated with assisting and reinforcing bullying, while moral justification is (positively) associated with indirect bullying. Overall, the results point to the importance of taking into account and analyzing both individual and contextual factors when examining the role that moral disengagement plays in bullying.Skolmobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar av andra elever. Den som utsätts är ofta i någon form av underläge. Det kan handla om att bli retad, utesluten eller slagen. Mobbning kan också ske på nätet. Med utgångpunkt i den socialkognitiva teorin studerades i den här avhandlingen några av de (individuella och kollektiva) moraliska processer som är involverade i skolmobbning. Mer specifikt var syftet att öka kunskapen om hur moraliskt disengagemang (MD) hänger samman med mobbning bland elever i åldrarna 10–14 år. Självrapporterad enkätdata samlades in och analyserades med hjälp av olika statistiska metoder, så som multivariat regression och flernivåanalys. Resultaten visar att individuellt och kollektivt MD hänger samman med att utsätta andra, både i en skolkontext och på nätet. Resultaten visar också att MD (individnivå) varierar över tid och att dessa förändringar sammanhänger med förändringar i att utsätta andra. Resultaten pekar också på att de olika mekanismerna av MD delvis sammanhänger med olika former av mobbning. Exempelvis sammanhängde ansvarsdiffusion (positivt) med att assistera och förstärka i mobbningssituationer, medan moraliskt rättfärdigande sammanhängde (positivt) med indirekt mobbning. Sammantaget pekar resultaten på betydelsen av att ta hänsyn till och analysera såväl individuella som sociala och kontextuella faktorer när man studerar mobbning.