Betydelse av pentaklorfenolbehandlatträ för spridning av dioxiner i miljön

Klorfenol användes fram till 1978 för behandling av virke för att förhindra angrepp av missfärgande svamp under lagring och transport, men också för att skydda trä under lång tid mot angrepp. De klorfenolpreparat som användes var förorenade med dioxiner i olika grader. På grund av dioxinernas persistenta egenskaper är det sannolikt att de finns kvar i det behandlade virket som fortfarande är i bruk eller att de återfinns i närmiljön. Ingen tydlig koppling mellan negativa hälsoeffekter hos människa eller djur p.g.a. närkontakt med klorfenolbehandlade träprodukter har påvisats i litteraturen.Mellan 1956-1978 användes c:a 640 respektive uppskattningsvis 1 000 - 1 500 ton klorfenolpreparat för tryckimpregnering och doppning för den svenska hemmamarknaden. Sanerings- och Gör-Det-Själv-sektorn uppskattas ha använt c:a 15 ton respektive 200 ton. Majoriteten av de behandlade träprodukterna har då använts till s.k. huskompletteringar, d.v.s. altaner, staket och andra utomhuskonstruktioner. Det doppade virket har som regel hyvlats före användning och är därmed sannolikt en liten klorfenol- och dioxinkälla i samhället. Hyvelspånet kan däremot vara en källa till spridning i samhället via spåndeponier och spånskivor. Om de behandlade träprodukterna finns kvar i samhället och används beror på användningsområde och om de har brukats inom- eller utomhus. Inbyggt behandlat virke har i princip obegränsad livslängd och har endast utrangerats i samband med rivningar eller ombyggnationer. Virke i utomhussituationer ovan mark, kan finnas kvar i bruk, under förutsättning att estetiska aspekter inte medfört rivning eller utbyte. Behandlade produkter med markkontakt har med stor sannolikhet blivit obrukbara.Halten dioxin i träprodukterna sjunker med tiden, men mycket långsamt. Nedbrytning av dioxiner har inte konstaterats, däremot kan dioxinerna lämna produkten och bioackumuleras i närområdet. En migration från produktens kärna till ytan har också påvisats. Den totala mängden dioxin (I-TEQ) i miljön och samhället från kvarvarande behandlade träprodukter har inom detta uppdrag uppskattats till maximalt 3,7 kilo och minimalt 0,4 kg, vilka till större delen återfinns som diffusa källor i samhället. Bakom denna uppskattning ligger följande antagande: att den huvudsakliga källan är tryckimpregnerade samt Gör-Det-Själv behandlade produkter. Av de tryckimpregnerade finns c:a 50 % av materialet ovan mark kvar i bruk (motsvarar c:a 225 ton pentaklorfenol, 0,4 – 2,0 kg I-TEQ) samt c:a 40 % av gör-det-själv produkterna (motsvarar 55 ton pentaklorfenol, 0,0 – 0,6 kg I-TEQ). Det bör påpekas att det finns stora osäkerheter i denna uppskattning och att mängden kvarvarande träprodukter har antagits relativt högt i dessa beräkningar.Eftersom det flesta doppningsanläggningarna var belägna i Sydsverige återfinns med största sannolikhet de flesta användarna av doppningsbehandlat trä inom denna region och då sannolikt i småhus byggda 1960-1975. Saneringspreparat mot röta och insekter har använts över hela Sverige. Man kan emellertid förutsätta att preparat som Gantix HB och Husbocks-Cuprinol och liknande haft störst användning inom husbockens utbredningsområde, d.v.s. södra Skåne, Blekinge, östra Småland och Östergötland, Södermanland, Öland, Gotland samt Roslagen.Vid bortskaffande av behandlade produkter är kontrollerad termisk destruktion den enda metoden idag som säkert bryter ner dioxinerna i produkterna och som därmed bidrar till en minskning av spridningen i miljön. Eftersom dioxinkällorna är diffusa och utspridda är det mycket svårt att genomföra en samlad saneringskampanj för att minska spridningen och antalet källor. Den effektivaste åtgärden för att uppnå en minskad spridning av dioxin från klorfenolbehandlade produkter är att försöka styra avfallsströmmarna av rivningsvirke så att detta tas om hand och förbränns i avfallsanläggningar under kontrollerade former. Vidare kan det vara intressant att kartlägga och undersöka inbyggda spånskivors samt byggavfall- och spåndeponiers betydelse för spridning av dioxiner i samhället.Nyckelord: Impregnerat trä, PCP, pentaklorfenol, dioxiner, spridning, miljögifter