Åtgärder för minskat svinn i livsmedelsindustrin : - ett industri- och kedjeperspektiv

Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Den totala mängden matsvinn i livsmedelsindustrin uppskattas för år 2011 till ca 224 000 ton vilket motsvarar en kostnad på ca SEK 2 miljarder eller att ca 3 % av inkommande ätbar råvara blir till matsvinn. SIK bedömer att matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minskas upp till 50 %, vilket också har validerats genom telefonintervjuer med tre enskilda företag som redan vidtagit föreslagna åtgärder. I ett andra steg tros det vara möjligt med ytterligare en halvering, ner till 25 % av dagens svinnmängd, om de rätta och långsiktiga förutsättningarna skapas nationellt. De föreslagna styrmedlen är utformade för att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att nå en svinnminskning mellan 50 och 75 %, vilket innebär att kostnaderna för matsvinnet i livsmedelsindustrin har potential att minska med ca SEK 1 – 1,5 miljard. De styrmedel som SIK föreslår är: Stödprogram för livsmedelsindustrin Behovsstyrd forskning inom livsmedelsproduktion och Supply Chain Management Spridning av kunskap Plattform för samarbete över aktörsgränser Orsakerna till matsvinn är hundratals, förmodligen tusentals, enbart inom industrin. Därtill kommer orsaker som är relaterade till kedjan. Orsakerna är högst varierande och mycket specifikt knutna till de lokala förutsättningarna som råder på plats i varje enskild verksamhet. Det är därför inte möjligt att peka ut ett fåtal generella åtgärder som minskar matsvinnet. Det matsvinn som idag uppkommer i industrin kan delas i två huvudkategorier (1) Matsvinn som industrin själva kan påverka och (2) Kedjerelaterat matsvinn, alltså matsvinn som industrin inte ensamma kan påverka eftersom orsakerna har att göra med att industrin är en del av en sammanlänkad kedja. Avseende kategori 1 är det möjligt att generalisera två åtgärder för livsmedelsindustrin. Den ena åtgärden är ett brett införande i hela livsmedelsindustrin av den validerat effektiva arbetsmetodik (kartlägga-grundorsaksanalys-åtgärda) som redan används framgångsrikt på ett antal livsmedelsproducerande företag. Styrmedlet Stödprogram för livsmedelsindustrin syftar till att möjliggöra ett sådant införande. Den andra åtgärden avser att med hjälp av livsmedelsinriktad produktionsforskning bygga den nya kunskap som industrin behöver för att kunna minska sitt matsvinn. Därför föreslås styrmedlet Behovsstyrd forskning, här avseende livsmedelsinriktad produktionsforskning. Avseende kategori 2 (kedjerelaterat matsvinn) saknas den kunskap som alla just nu söker.. SIK föreslår därför styrmedlet Behovsstyrd forskning i syfte att förstå mekanismerna i kedjan som driver matsvinn för att möjliggöra minskade förluster i råvaru- och produktflöden från jordbruk till konsument. Inom akademin i Sverige saknas idag livsmedelsinriktad produktionsforskning och den forskning som idag finns inom Supply Chain Management är i huvudsak inriktad mot andra branscher. Livsmedelsbranschen behöver, för att kunna minska matsvinnet ner till 25 % av dagens svinnmängder, ges möjlighet till samma forskningsstöd för sina utmaningar som andra branscher redan har fått, t ex automotive- och verkstadsindustrin. SIK ser också ett stort behov av att se över finansieringsformerna för forskningsprojekt med ett helhetsperspektiv över livsmedelskedjan då vi ser att ”kedjeprojekt” har svårt att passa in i dagens finansieringsformer. Efter hand som arbetet med att minska matsvinnet fortskrider och ny kunskap kommer fram finns ett behov av att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. SIK föreslår därför styrmedlet Spridning av kunskap. Kedjan innehåller ett stort antal kedjeeffekter vilket innebär att matsvinnet uppkommer hos en aktör men att orsaken finns på annan plats i kedjan, vilket innebär att det är en helt annan aktör som ska vidta åtgärden. För att kunna åtgärda dessa kedjeeffekter behövs en plattform för aktörsövergripande samarbete, styrmedlet Plattform för samarbete syftar till att inrätta en sådan. För att ”få det att hända” måste vi i Sverige bli mycket mer operativa avseende förebyggande arbete inom och mellan våra olika aktörer, men det behövs incitament för att aktörerna ska delta i samarbetet.Stödprogrammet har kostnadsberäknats till SEK 76 M per år i sex år för 80 % av de 300 livsmedelsföretag som har tjugo eller fler anställda i Sverige. Eftersom kostnaderna för matsvinnet som kan undvikas räknas i storleksordningen ”miljard” kr kan det föreslagna stödprogrammet anses vara kostnadseffektivt med god marginal. Som en följd av den goda marginalen bör det inom ramen för denna miljard även finnas utrymme för satsningar på den forskning som föreslås inom styrmedlet Behovsstyrd forskning. Kostnaderna för dessa styrmedel beräknas i ett första steg uppgå till ca SEK 16 M. Efterföljande steg har i nuläget inte kunnat kostnadssättas eftersom de första stegen behövs som underlag. SIK har även haft i uppdrag att belysa produktsäkerhets- och förpackningsfrågan. Förlängd hållbarhet genom sänkt temperatur kräver en riskvärdering då temperaturen i konsumentens kylskåp inte kan säkerställas. SIKs rekommendation är att avstå en generell förlängning av hållbarhetstiden eftersom denna förändring snarare riskerar att öka matsvinnet genom att göra kedjan mer svårstyrd och bidra till att produkter hamnar i lager istället för att den förlängda hållbarhetstiden kommer konsumenten tillgodo. SIK rekommenderar istället att inom ramen för dagens hållbarhetstider skapa förutsättningar för kortare genomloppstider genom kedjan, vilket stöds av föreslagna styrmedel. Det skulle vara positivt både avseende minskat matsvinn och ur produktsäkerhetsperspektivet. Vad gäller förpackningsfrågan drar SIK slutsatsen att sekundärförpackningarnas utformning kan orsaka matsvinn i edjans senare delar, men att problemet inte är kvantifierat. Det är därför inte möjligt att identifiera problemets relativa storlek i förhållande till andra orsaker till kedjerelaterat matsvinn såsom exempelvis datumkassationer