Åtgärdsprogram för kalktallskogar 2009–2013

Naturliga äldre tallskogar på kalkrik mark omfattar i vårt land sällsynta och hotade naturtyper. Det är bara på Gotland och delar av Jämtland som genuina kalktallskogar uppträder mer frekvent i landskapet och arealmässigt större områden finns bara på Gotland. I övriga delar av landet finns kalktallskogar fragmentariskt spridda, ofta i anslutning till smala stråk med kalkrika bergeller jordarter. I begreppet ”kalktallskog” inkluderas här även gräs- och örtrika tallskogar på annan basisk och mineralrik mark än ren kalkmark, t.ex. på olika slags lättvittrade grönstenar, skiffrar m.m. Många kalktallskogar är sedan länge kända för sin avvikande och säregna flora med t.ex. olika orkidéer. I kalktallskogarna påträffas ett stort antal sällsynta och rödlistade arter bland såväl kärlväxter, svampar, snäckor som insekter. Sammantaget är dessa skogar några av Nordens mest artrika skogsekosystem. Trots att kalktallskogarna oftast är små och ligger fragmenterade i landskapet är deras skydd och skötsel av mycket stor betydelse för det övergripande målet att bevara den biologiska mångfalden. Kulturpåverkan varierar mellan olika områden men nästan alla kalktallskogar har i någon utsträckning förr nyttjats till antingen skogsbete, slåtter, plockhuggning eller vedtäkt. Vissa typer är starkt präglade och betingade av detta kulturinflytande.Åtgärdsprogrammet beskriver fem olika huvudtyper: 1) Torra kalktallskogar på berg och hällmark, 2) tallskogar på kalkrik sand och grusmark, 3) kalktallskogar på frisk mullrik mark, 4) kalktallskogar på fuktig eller blöt mark, 5) barrblandskogar med tall och gran (kalkbarrskogar). Samtliga skogstyper är präglade av naturliga eller kulturbetingade störningsfaktorer i form av t.ex. skogsbete, brand, ras, erosion eller vattenpåverkan som förhindrat tidigare spontana igenväxningsförlopp. Ett stort hot idag mot kalktallskogarnas biologiska mångfald är att dessa störningsfaktorer upphört i såväl skyddade som oskyddade områden. Det är därför angeläget att snabbt kartlägga skötselbehovet och påbörja olika naturvårdande skötselåtgärder. För skötseln av skyddade skogsområden föreslås att det i varje län utbildas särskilda arbetslag (eller entreprenörer) som besitter spetskompetens i naturvårdsbiologi och naturvårdande skötsel. Felaktigt utförda åtgärder kan spoliera höga naturvärden. Exempel på olika typer av skötsel som kan vara aktuellt i ett område är röjning av enbuskar och annan buskvegetation, gransanering, bränning, bete i kombination med perioder av betesfred för att möjliggöra naturlig föryngring av tall.Andra stora hot mot kvarvarande genuina kalktallskogar är skogsavverkning, markexploatering (stenbrott, bebyggelse m.m.) och på lång sikt även utebliven föryngring av tall. Det senare blir effekten av spontan igenväxning där tjocka vegetationstäcken hindrar tallfröets groning. Ett ytterligare hot är att det idag sker schablonmässiga trädavverkningar i kombination med ett för hårt årligt betesslitage i vissa områden på Gotland där markägarna erhållit EU:s miljöstöd. Tillämpningen av stödet bör där ses över så att man uppnår önskvärda miljöeffekter och vegetationstillstånd i kombination med krav på perioder med betesfred för att möjliggöra naturlig tallföryngring. Åtgärdsprogrammet föreslår i huvudsak följande åtgärder för berörda län: • Länsvis inventering/kartläggning under perioden 2009−2013 av samtliga kalktallskogar med beskrivningar på såväl nuvarande som önskvärt vegetationstillstånd. Förslag bör ges på lämpliga skötselåtgärder där sådana krävs för att uppnå ett önskvärt vegetationstillstånd. Mot bakgrund av resultaten bör varje län upprätta en handlingsplan för kalktallskogarnas framtida skydd och skötsel. Nuvarande skötselplaner inom skyddade områden bör ses över och kalibreras mot föreslagna åtgärder.• Formellt områdesskydd bör prioriteras i samtliga oskyddade kalktallskogar med höga eller mycket höga skyddsvärden. På skogsmark med lägre naturvärden och som ej kan prioriteras för formellt skydd, t.ex. vissa mindre områden på Gotland, bör en strävan vara att där få till stånd ett alternativt och hyggesfritt skogsbruk.• Påbörja naturvårdande skötsel i form av t.ex. buskröjning, röjning av gran, införande av bete eller välplanerad bränning (eller annan skötsel) inom skyddade områden för att erhålla önskvärt vegetationstillstånd. Vissa åtgärder bör inledningsvis genomföras som småskalig försöksverksamhet.• Komplettera Natura 2000-uppföljning och basinventering med GISstudie för att påvisa kalkvarianter av tallskogar under olika EUhabitat. • Öka erfarenhetsutbytet mellan Gotland och Estland kring gemensamma frågor som rör kalktallskogarnas skydd och skötsel. • Påbörja småskaliga försök med naturlig föryngring av tall. Åtgärdsprogrammet är ett vägledande, ej formellt bindande dokument och omfattar åren 2009−2013. Det berör 16 olika län. Kostnaden (inom ramen för åtgärdsprogram) för genomförandet av föreslagna åtgärder beräknas uppgå till drygt 7,3 miljoner svenska kronor.