Bentiska processer på och runt artificiella strukturer i Sveriges kustvatten

Inom de närmaste decennierna kommer sannolikt vindkraftsparker med en utbredning på många kvadratkilometer att byggas i svenska kustvatten. Dessa installationer kan påverka miljön med dess ekologiska samhällen på olika sätt; till exempel genom den redan kända reveffekten, genom att populationsstrukturen hos viktiga predatorer som fisk och mussel- och fiskätande fåglar kan förändras, eller genom förändrade strömmar som kan gynna vissa arter, främst mjukbottenarter, medan andra arter missgynnas. Därigenom kan trofiska kaskader (födovävsinteraktioner) ner i det bentiska samhället uppstå på såväl hård- som mjukbottnar. Hur parkerna påverkar de ekologiska samhällena beror troligen i hög grad på de initiala förhållandena i de aktuella områdena. Under perioden 2005–2009 utfördes en studie i syfte att undersöka den bentiska samhällsstrukturen på hårdbottnar före och efter byggnationen av större vindkraftparker. De områden som undersöktes var, Skottarevet i Kattegatt, Lillgrund i södra Öresund, Utgrunden II i södra Kalmarsund, Kårehamn utanför nordöstra Öland samt Klasådern utanför sydvästra Gotland. Av legala och ekonomiska orsaker byggdes endast en park, Lillgrund, under projekttiden. Vi fann betydande samhällsskillnader mellan områdena på såväl artsom funktionell nivå. Den största skillnaden fann vi mellan Kattegatt och Östersjön med stora skillnader i artsammansättningen och delvis med andra funktionella grupper. Även inom Östersjölokalerna hittades betydande skillnader. Samhällena i de båda sunden hade betydligt högre biomassor av musslor per kvadratmeter än de öppna områdena vid Gotland och Öland. Även algfloran skilde sig betydligt. I sunden dominerade övergödningsgynnade fintrådiga brunalger medan bottnarna längs de öppna kusterna i högre grad var beklädda med perenna rödalger. Vindkraftsutbyggnaden vid Lillgrund påverkade de bentiska samhällena måttligt men tydligt. Musslor och havstulpaner koloniserade fundament och erosionsskydd snabbt. Redan efter två år hade de artificiella och naturliga substraten en liknande samhällsstruktur. Dessutom verkar bottnarna som helhet ha påverkats av parken. Jämfört med tidigare år hade de naturliga substraten år 2009 en större biomassa av musslor och havstulpaner och en lägre biomassa av fintrådiga alger. Skillnaden var liten men signifikant.Slutsatsen av denna studie är att vindkraftsparker möjligen kan ge ekologiska effekter på bottensamhällena men att vår studie har sådana brister i geografisk och tidsmässig utsträckning att det inte säkert går att dra denna slutsats. Eftersom förhållandena runt våra kuster skiljer sig åt kan man inte dra säkra slutsatser från en plats. Det är också svårt att dra slutsatser från den korta period som förflutit sedan byggnationen av parken. Meteorologiska och oceanografiska processer som inte är relaterade till vindkraftsparken kan ha bidragit till resultatet