Åtgärdsprogram för långhorningar i hassel och klen ek, 2013–2017 : Mörk spegelbock (Phymatodes pusillus)Ekgrenbock (Exocentrus adspersus)Hasselbock (Oberea linearis)Mindre ekbock (Cerambyx scopolii)Molnfläcksbock (Mesosa nebulosa)Rödbent ögonbock (Ropalopus femoratus)

Åtgärdsprogrammet för långhorningar i hassel och klen ek beskriver ekologi, status och hotbild för de sex långhorningarna (Cerambycidae, Coleoptera) mörk spegelbock Phymatodes pusillus VU, ekgrenbock Exocentrus adspersus VU, hasselbock Oberea linearis NT, mindre ekbock Cerambyx scopolii NT, molnfläcksbock Mesosa nebulosa NT och rödbent ögonbock Ropalopus femoratus VU. Ett flertal åtgärder föreslås för att gynna arterna i åtgärdsprogrammet. Dessa åtgärder kommer även att gynna en lång rad andra arter varav många är rödlistade.De sex arterna i programmet har delvis olika levnadssätt, men alla utnyttjar i huvudsak nydöd eller döende ek- och/eller hasselved av klenare dimensioner. Mörk spegelbock och ekgrenbock som båda bara finns i sydöstra delen av landet utnyttjar främst klenare ek. Hasselbock utnyttjar i huvudsak hassel och finns från Öland ner till nordöstra Skåne och på Kinnekulle. Mindre ekbock som finns lokalt utmed kusten från Kalmar till Tjörn och rödbent ögonbock som finns på Öland och norr om Kalmar utnyttjar både ek och hassel. Molnfläcksbocken utvecklas i torr död ved av främst hassel. Molnfläcksbocken är hittad utmed kusten från Koster till Öland och Gotland och dess starkaste fästen finns förmodligen i de varma hasselskogarna i Mittlandet på Öland.Arterna återfinns oftast i övergångszonerna mellan jordbruks- och skogsbruksområden, framför allt i busk- och trädbärande betesmarker. Ett par av arterna hittar man också i vägkanter, på hyggen och ekrika hällmarker. Mörk spegelbock, ekgrenbock och rödbent ögonbock återfinns i kategorin Sårbara (VU) medan de övriga tre arterna är idag klassade som Nära hotade (NT). Orsaken till att arterna är rödlistade är deras begränsade utbredning och ett minskat antal fynd i modern tid.Grenar och toppar (GROT, GRenar Och Toppar) och klena stammar av ek och hassel är idag mycket begärliga för bioenergiuttag med påföljande flisning. En av de viktigaste åtgärderna för arternas långsiktiga överlevnad är att det utvecklas goda hänsynsrutiner vid hantering av löv-GROT, framförallt i sydöstra Sverige. På sommaren attraherar löv-GROT mycket stora mängder med vedinsekter som letar efter substrat att lägga ägg i. Om sedan GROTen tas bort efter sommaren så riskerar stora mängder larver att flisas tillsammans med veden vilket leder till minskad reproduktionsframgång. Ädellöv-GROT och hassel bör antingen sparas separat i speciella hänsynshögar som lämnas kvar i området eller så bör träden avverkas och flisas innan insekternas flygsäsong kommer igång (före 15 april i södra Sverige). En viktig del av åtgärdsprogrammet är samordningen av berörda myndigheters, skogsbolags och skogsägarföreningars rekommendationer för hur röjning, gallring samt GROT-hantering i marker med ek och hassel ska gå till.Åtgärder som föreslås för att stärka arternas populationer är att man vid röjning och gallring av ek och hassel lämnar grenar och kvistar av dessa trädslag i solexponerade lägen och även medvetet skapar och lämnar kvar solexponerad död ekved. Detta bör göras i alla miljöer där arterna kan tänkas förekomma. Målsättningen med åtgärdsprogrammet är på kort sikt att öka kunskapen och medvetenheten om arterna och de miljöer de lever i, både hos markägare och brukare men även hos tjänstemän och entreprenörer som på olika sätt kommer i kontakt med de miljöer där arterna finns. Detta ska genomföras med hjälp av ett flertal kurser, utbildningar och ett seminarium. Vidare ska åtgärdsprogrammet bidra till att särskilt stor naturhänsyn tas vid gallring och röjning i lämpliga miljöer i östra Småland och i Mittlandsskogen på Öland.Inventering av arterna för att öka kunskapen om dem och för att klargöra utbredningen och aktuell status för dem föreslås som primära åtgärder inom programmet. Eftersök av arterna bör göras både på gamla lokaler och på lokaler där de potentiellt kan finnas. På sikt ska de ingående arterna ha stabila populationer i sina nuvarande utbredningsområden och varje art ska dessutom finnas i ytterligare ett par län utöver aktuell status. På lång sikt är målet att fem av arterna i detta åtgärdsprogram ska kunna tas bort från den svenska rödlistan och att rödbent ögonbock når statusen Nära hotad.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 1 732 000 kr under programmets giltighetsperiod 2013–2017