Effekter av ny redovisningsmodell på svenska universitet och högskolor. En flerfallsstudie

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått? Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll. Studien har gjorts som en flerfallsstudie i form av en utvärdering vid sex högskolor. Data har samlats in via telefonintervjuer med ekonomer på central förvaltningsnivå. Styrmedel, positiv teori, särskilt institutionsteori, men även tidigare forskning och rapporter om fullkostnadsmodeller och strategisk ekonomistyrning, har fungerat som en teoretisk lins vid analysen av svaren. Resultaten visar att högskolorna har fått en mer transparent och rättvisande redovisning av de indirekta kostnaderna, vilket också var en av målsättningarna med modellen. Implemen­teringsfasen har inneburit merarbete för administrativ personal, svårigheter att förstå model­len, särskilt inom forskarkategorin och också ett visst motstånd. Någon förändring i externa finansiärers vilja att stödja projekt har inte noterats. Modellen har blivit ett nytt styrmedel, framför allt för prefekter, som fått ta ett större ekonomiskt ansvar än tidigare. Att modellen skulle ha fått någon påverkan på universitetsledningens strategiska styrning och kontroll har ännu inte noterats.