Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberättelsen?

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ”going concern” och när revisorerna utfärdar ”going concern” varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller ”going concern” för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur ”going concern” varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti 2010. Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande ”going concern” varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av ”going concern”. Om bedömning av ”going concern” skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda.Over the last decade, there have been several scandals which have sparked debate about the audit profession. Stakeholders believe that the auditors have not performed their job in a professionally correct way, when they questioned the viability of companies that subsequently went bankrupt. Previous research has shown that the auditors have poor accuracy when assessing the "going concern" and when auditors issue 'going concern' warning they formulate them in different ways. The auditing standard 570 found a formulation that auditors should use, but the formulations are affected by auditor competence and independence. Our study aims to identify auditors' accuracy in terms of "going concern" for Swedish companies that have gone bankrupt. Furthermore, we identify and categorize how "going concern" warnings have been formulated. We began with the materials we received from the Social Sciences at Mid Sweden University in Sundsvall, which contained information from the enforcement officer concerning legal persons in Sweden who has been declared bankrupt by the District Court from January to August 2010. We coded data from companies' annual reports that show that the auditors have low success rates (16 percent) regarding "going concern" warnings. When the auditors question the viability, are clear warnings in the majority. In that category is the category with the formulations according to the audit standard 570 in majority. In summary, both previous research and our findings that the auditors have low accuracy on the evaluation of "going concern". If the assessment of the "going concern" shall remain with the auditors, we propose on the basis of our results that the auditing standard 570 should be mandatory to use