The role of personligt ombud in supporting the recovery process for people with psychiatric disabilities

The overall aim was to explore the experiences and knowledge of Personligt Ombud (PO) (a Swedish version of Case Management) and how they relate to the client's recovery as well as their own role of supporting clients in the recovery process. The thesis consists of four original papers (I-IV), and both quantitative and qualitative methods were used. Paper I showed that there were differences in knowledge and attitude toward recovery between three personnel groups: psychiatric outpatient services (POPS), the supported housing team (SHT) and the PO service, where the POs showed greater knowledge about recovery than both POPS and SHT. The results also indicated that university education and training in recovery was positive related to knowledge and attitudes towards recovery. Findings from papers II - IV showed that the clients' choices permeated all of the work that the POs and clients did together. The strategies used by the POs put the client in an active changing process, where he/she became involved in every aspect of the process. The work of the PO included discussions and collaboration with clients. The relationship with the client was the foundation of the work, and it was important to build a working alliance, which also involved a personal dimension. The findings also showed that POs experienced their role as unbounded, where they didn't have to consider any organizational frames, and POs solely represent the client. However, the free role was also connected with responsibilities concerning their work, and POs had to be able to work independently. The role as POs also enables to get a holistic view to both the client as well as to the welfare system. However, the freestanding role demanded legitimacy, and the POs had to work for this. It was important for the PO service to develop good platforms for cooperation with other actors in the society. In conclusion, it is interesting and leads to the question of whether POs and personnel in POPS can relate to two different kinds of recovery: personal vs. clinical. It may be important to consider the need for university education and training in recovery developing recovery-oriented practices. Findings showed that the PO service has developed a method in accordance to the NBHW guidelines, which in many cases, may benefit the clients' recovery process; however, there were aspects the PO service needed to develop. They seemed to use a problem-oriented approach, and they need to change this and look at the clients' strengths, both individual and environmental, and use them in order to support the client to reach goals in life. In Strengths Model Case Management, the Strengths assessment exists, that may be useful. The POs' service also needs to strengthen their organization and possibly develop support among colleagues.Det övergripande syftet var att undersöka Personligt Ombuds (PO) (en svensk variant av Case Management) erfarenheter och kunskap om återhämtning och hur de använder sig av detta samt deras roll i klientens återhämtningsprocess. Avhandlingen består av fyra originalarbeten (I - IV), där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. Paper I visade att det fanns skillnader i kunskap om återhämtning mellan tre personalgrupper: personal inom psykiatrisk öppenvård, boendestöd och PO verksamheter där det visade sig att POs hade mer kunskap om återhämtning än personal både inom psykiatrisk öppenvård samt boendestödet. Resultatet visade även att universitetsutbildning samt fortbildning i återhämtning hade positiv inverkan på kunskap om återhämtning. Resultaten från paper II - IV visade att klientens val genomsyrade allt arbete som PO och klienten gjorde tillsammans. De strategier som PO använde satte klienten i en aktiv förändringsprocess, där han/hon blev involverad i varje del av processen. Det var viktigt för PO att diskutera och samarbeta med klienterna. I klientarbetet var relationen med klienten en grundbult, där det var viktigt att bygga en allians med varje klient, som även innehöll en personlig dimension. Resultatet visade även att PO upplevde sig obundna i sin roll där de inte behövde anpassa sitt arbete utifrån organisatoriska ramar och tillhörighet, viket bidrog till att PO upplevde att de enbart representerade klienten. Men den fria rollen innebar även att ta ansvar i sitt arbete då PO måste kunna arbeta självständigt. Rollen som PO möjliggör att skapa en helhetssyn på både klienten samt välfärdssystemet. Den fristående rollen krävde legitimitet där PO där det är betydelsefullt att utveckla goda plattformar för samarbete med andra aktörer i samhället. Sammanfattningsvis är det intressant att reflektera om olika yrkesgrupper relaterar till två olika definitioner av återhämtning: personlig vs klinisk återhämtning. I utvecklingen av en återhämtningsinriktad praktik kan det vara betydelsefullt att beakta behovet av personal som är utbildade på universitetsnivå samt fortbildning i återhämtning. Resultaten visade att PO har utvecklat en metod utifrån Socialstyrelsens riktlinjer, vilket i många fall möjligtvis kan gynna klientens återhämtningsprocess, men det finns delar i PO verksamheten som behöver utvecklas. De verkade använda ett problemorienterat förhållningssätt och de bör utveckla verksamheten till att identifiera klienten styrkor, både individuella och miljömässiga och använda dessa för att stödja klienten att nå mål i livet. I Strength Model Case Management finns ett instrument där man tillsammans med klienten inventerar styrkor. Dessa kan bli användbara i processen. PO verksamheten bör även stärka organisationen och eventuellt utveckla stöd bland kollegor