Hur lärs de naturorienterande ämnena ut i årskurserna 1-3? : En studie kring vilka arbetssätt och metoder grundskollärare använder i NO-undervisningen.

I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås. Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser. Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen. I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien. Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.