ATT VÅRDA I LIVETS SLUTSKEDE : En litteraturstudie som beskriver sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund: Tidigare forskning påvisar att anhöriga är betydelsefulla för patienter som vårdas i livets slutskede. Anhöriga och patienter känner en rädsla inför vårdandet. Anhöriga anser att en god kommunikation ska finnas med i vårdandet av patienter. Patienter känner trygghet när sjuksköterskor finns närvarande. Detta genom att sjuksköterskor vårdar utifrån den caritativa vårdteorin Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat:Resultaten som framkom var två teman och fem subteman. Första temat “vara inkännande”det medförde tre subteman “vara stödjande”, “vikten av att se den unika patienten” och “kommunikationens betydelse i vårdandet”. Det andra temat “känslomässiga utmaningar”som medförde två subteman “brist på kunskap” och “vara känslomässigt engagerad” Slutsats: Sjuksköterskor hade positiva och negativa erfarenheter av vårdandet i livets slut.De positiva erfarenheterna resulterade i god vård och god kommunikation med patienter och anhöriga. Det skapades tillit mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. De negativa erfarenheterna var frustration, osäkerhet och att inte göra tillräckligt när det fanns brist på kunskap om vård i livets slutskede vilket resulterades i känslomässiga utmaningar. Sjuksköterskor bör få mer stöd och utbildning inom vård i livets för att kunna ge ett fint avslut. Background: Previous research has shown that relatives are important for patients who are cared for at the end-of-life. Relatives and patients fear the caring. Relatives believe that good communication should be included in the care. Patients feel safe in nurses presence. This is possible through the application of caritative theory. Aim: To describe nurses experience of caring in the end-of-life. Method: A qualitative systematic literature study. Results: The results came in themes and subthemes. The first theme was to show sympathy followed bysubthemes ‘to be supportive’, ‘to have a communication’ and ‘to see the unique individual’. The second theme was emotional challenges followed by subthemes ‘lack of knowledge’ and ‘emotional engagement’Conclusions: Nurses had positive and negative experiences in caring at the end-of-life. The positive experiences resulted in a good care for the patients and a good communication. This created trustworthiness between the nurse, patient, and relatives. Negative experiences such as frustration and uncertainty were due to lack of knowledge about the end-of-life caring which resultet in emotional engagement. As a conclusion, nurses should be able to get more support and education in terms of caring in the end-of-life to be able to give patients a good ending.