Hälsosamtal utifrån ett personcentrerat perspektiv -skolsköterskors erfarenheter

Sammanfattning Bakgrund: Skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Detta görs till stor del genom att samtala med elever om mående och hur hälsa kan förbättras och sjukdom förebyggas. Studier visar att skolsköterskan ofta styr hälsosamtalet vilket försvårar elevens interaktion och skolsköterskans personcentrerade förhållningssätt utmanas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med grundskoleelever utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var den personcentrerade modellen. Genom ändamålsenligt urval intervjuades 13 kvinnliga skolsköterskor via digital plattform. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Partnerskap vid hälsosamtal i skolan, elevens berättelse om sin hälsa och skolsköterskans dokumentation. Skolsköterskan behövde skapa förutsättningar för att elevens berättelse skulle framträda och vara en aktiv lyssnare som bjöd in eleven till delaktighet i partnerskapet. Det var viktigt med ett bra bemötande där samtalet skedde på elevens villkor. Dokumentationen skulle genomsyras av elevens berättelse som dokumenterades med hänsyn och med elevens delaktighet. Slutsats: Studien ökade förståelsen för vilka förhållningsätt, egenskaper och förutsättningar som främjade skolsköterskans personcentrerade arbete vid hälsosamtal. Om ett personcentrerat förhållningssätt eftersträvades kunde elevens förtroende vinnas. Skolsköterskan kunde då lättare hjälpa eleven att förbättra sin hälsostatus och guida eleven till en hälsosam livsstil. Summary Background: The school nurse shall work on health promotion and disease prevention. This is mainly done by talking to pupils about well-being and how health can be improved and disease prevented. Studies show that the school nurse often controls the health dialouges, which makes it difficult for the pupils to interact and the person-centered perspective challenged. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of conducting health dialogues with primary school pupils from a person-centered perspective. Method: A qualitative interview study with a deductive reasoning was applied, based on the person-centered model. Through purposive sampling, 13 female school nurses’ were interviewed by video conferencing. Data was analyzed with qualitative content analysis at a manifest level. Results: The results were presented in three categories: Partnership in school health dialouges, pupil narratives about thier health and school nurses’ documentation. The school nurse needed to establish conditions for the pupil's story to emerge and be an active listener who invited the pupil to participate in the partnership. It was important to have a good reception, where the conversation took place on the pupil's terms. The documentation would be permeated with the pupil's narrative, which was documented with consideration and participation. Conclusion: The study increased the understanding of which approach, characteristics and conditions that promoted the school nurse's person-centered work when she implemented health dialogues. If a person-centered approach is sought, the pupil's trust can be gained. The school nurse could then more easily help the pupil improve their health status and guide the pupil to a healthy lifestyle.