Välfärden och arbetsplatsens inverkan på välmående - en jämförelse mellan välfärdsregimer i Europa

Sjukfrånvaro leder årligen till stora kostnader för arbetsgivare och samhälle, men trots det läggs väldigt lite resurser på att förebyggande av sjukdom. Sjuknärvaro, dvs. att jobba när man är sjuk, är mindre synligt, men har stora konsekvenser för produktiviteten. Studier i ämnet möjliggör beslutsfattande som gynnar befolkningens välmående, vilket stimulerar sysselsättnings- och utbildningsgraden. I avhandlingen undersöktes hur utvalda arbetsrelaterade och individuella faktorer påverkade välmående och jämfördes i fem olika välfärdsregimer. Hypotesen för avhandlingen var att respondenterna för den nordiska välfärdsregimen är mest välmående i jämförelse med den konservativa, liberala, sydeuropeiska, samt central- och östeuropeiska välfärdsregimen. För att besvara forskningsfrågan användes data som samlats in av Eurofound för den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) 2015. Analysen utfördes med hjälp av en OLS-regression. I det empiriska resultatet framkom att det finns skillnader i välmående mellan välfärdsregimerna, men hypotesen stämmer inte. De nordiska länderna har det näst sämsta resultatet, medan de sydeuropeiska har den högsta nivån av välmående. Resultatet är överraskande, eftersom teorierna som ligger till grund för variablerna tyder på att välmåendet skulle vara lägre i de sydeuropeiska länderna. Resultatet ska tolkas med försiktighet, eftersom det finns problem med datamaterialet i analysen, vilket gör att estimaten från regression inte är väntevärdesriktiga. Det ger trots det en bild av hur stor inverkan de olika faktorerna har på välmående och synliggör vilka faktorer som borde prioriteras för att förbättra välmående på arbetsplatsen