Från traditionell skollunch till matlåda : En kvalitativ intervjustudie om måltidschefers erfarenheter av att anpassa skolmåltiden vid distansundervisning.

Introduktion: Virussjukdomen Covid-19 har sedan den 11 mars 2020 erkänts som en pandemi och drabbat hela världen. Riktlinjer och rekommendationer för att minska smittspridningen har påverkat många yrkesgrupper och institutioner. Som en del av åtgärderna började Sveriges gymnasie- och högstadieskolor bedriva sin undervisning på distans. Ungdomar upp till nionde klass har rätt till näringsriktig skollunch enligt lag vilket innebar att kommunernas måltidsverksamhet, som annars producerar skollunch till eleverna på plats, blev tvungna att ställa om och anpassa den delen av produktionen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka upplevelser och erfarenheter hos måltidschefer inom offentlig måltidsverksamhet i samband med anpassningar av skollunch vid distansundervisning för högstadiet. Detta i relation till befintlig krisberedskap. Metod: Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem stycken måltidschefer i olika kommuner. Intervjuerna genomfördes på video- och telefonprogrammet Zoom och spelades in med dator och mobiltelefon. Datan transkriberades och analyserades sedan med tematisk analysmetod. Resultat: Från den tematiska analysen av datan framkom tre teman; upplevelser och erfarenheter av verksamhetens omställning av produktion, verksamhetens process kring personell och materiell kapacitet och kommunikation och samverkan i kris. Det första temat tar upp de faktorer som legat till grund för den valda måltidsstrategin och hur den omställningen upplevts av måltidscheferna. Det andra temat inkluderar resursfördelning och krisberedskap inom måltidsverksamheten. Det tredje och sista temat inkluderar kommunikation och samverkan inom den egna verksamheten och med skolan. Slutsats: Måltidschefernas erfarenheter visar på att tidigare krisberedskap haft relativt liten betydelse och att andra faktorer såsom kommunikation och samarbete med skolor och kökspersonalens lösningsorienterade förmåga har spelat betydligt större roll i hur de upplevt processen