Kampen om verklighetsbeskrivningen : Hur begreppen renovräkning, bortträngning och hållbarhet cirkulerat som kunskap i renoveringsfrågan

Syftet är att belysa aktivisters, akademikers och bostadsetablissemangets roll i kunskapsproduktion. För att belysa vilken roll de spelat i utvecklingen av kunskap tänker jag utgå ifrån renoveringsfallet i Uppsala län under 2010-talet. Kunskapscirkulation visar på hur olika kunskaper har anammats, omformulerats och förmedlats vidare genom olika medier. De kunskapshistoriska analytiska begreppen översättningar och kunskapens aktörer som den svenska historikern Johan Östling och den tysktalande historikern Phillipp Sarasin myntat, gör det möjligt att förstå hur kunskap har konstruerats, samt att förstå vilka som har tolkat och förmedlat kunskapen vidare. Översättningar är i den här uppsatsen ingång till samhällelig kunskapscirkulation. Huvudfrågan inom samhällelig kunskapscirkulation är hur kunskap blir en del av den allmänna förståelsen. Genom att ta reda på vilka begrepp som kunskapsaktörerna aktivister, akademiker och bostadsetablissemanget anammar och vilka mål de har med översättningarna av begreppen, kan vi också förstå när kunskapen som olika processer generar blir allmän kunskap. Att dessutom undersöka hur kunskapen omformas för aktörernas olika syften, ger en inblick i hur spridningen av kunskap kan möjliggöras eller begränsas. Undersökningen visar att de nämnda kunskapsaktörerna använder olika begrepp för att beskriva samma fenomen inom renoveringsfrågan, nämligen det faktum att en del hyresgäster flyttar efter kostsamma renoveringar som lett till ökade hyror. De medier som publicerar kunskapen begränsar och möjliggör också spridningen av den på olika sätt. Förutom detta, kan valet av medieform också säga något om kunskapens karaktär, exempelvis dess politiska koppling. Slutsatsen är att kunskap som inte översätts inom renoveringskontexten i princip går att betrakta som allmän kunskap