Funktionell familjeterapi (FFT) på ett socialkontor : En kvalitetsgranskning och en forskningsutvärdering.

Studien omfattade 124 ungdomar, 68 flickor och 56 pojkar, medelålder 15,3 år, som behandlades med FFT på ett socialkontor. Studien hade en pre – post - post design. Terapin pågick i 5 - 7 månader med i genomsnitt 13 sessioner, 89 % fullföljde behandlingen. Terapeuterna fick kontinuerligt handledning och certifierades flera gånger. De bedömdes därför vara programföljsamma. Mödrar och fäder samt ungdomarna fyllde i självsvarsskalor (CBCL respektive YSR) om psykosociala symtom före och efter behandlingen samt 6 månader efter dess slut. Formulären består av 118 frågor om psykosociala beteende symtom. Svaren delas in i åtta syndrom varav två är samlingsskalorna inåtvända och utagerande problem. Summan av alla frågorna ger total symtombelastning. Vid terapistarten rapporterade flickorna mer inåtvända problem än pojkarna. Flickorna låg stat. sign. över kliniskt gränsvärde (jf med en normalgrupp) beträffande total symtombelastning, inåtvända och utagerande problem. Pojkarna gjorde det beträffande total symtombelastning och utagerande problem. Mödrarna rapporterade att flickorna hade mer ångest/depression och pojkarna mer uppmärksamhetsstörning, antisociala beteende och aggressivitet. Detsamma ansåg fäderna beträffande pojkarna men de rapporterade även att dessa hade mer tankeproblem. Både mödrar och fäder rapporterade att åtminstone mer än hälften av ungdomarna oavsett kön och problematik låg över det kliniska gränsvärdet vid terapistarten. Vid avslutningen av terapin rapporterade både flickor och pojkar stat. sign. symtomminskningar på både inåtvända, utagerande problem och total symtombelastning. Effektstorleken var moderat (d > 0,50) till stor ( d > 0,80). Även mödrarna rapporterade stora (d > 0,80) till mycket stora ( d > 1,20) symtom minskningar på dessa tre mått. Fäderna rapporterade likadant men angav moderat ( d > 0,50) eller stor effekt (d > 0,80). Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad terapi rapporterade drygt hälften av ungdomarna och deras föräldrar ett lyckat behandlingsförlopp. Samtliga ansåg att resultatet kvarstod. Vi konstaterar även att ungdomarna och deras föräldrar rapporterade utagerande psykosociala problem. Ungefär hälften av ungdomarna rapporterade kriminell aktivitet och/eller bruk av alkohol/narkotika samt relationssvårigheter med föräldrarna. Eftersom FFT utvecklades för familjer med denna typ av problem förefaller studien omfatta rätt målgrupp. Det är också viktigt att notera att ungdomarna även hade många inåtvända problem som också minskade efter behandlingen