Stationsparkers möjlighet att positivt påverka hälsan

Naturområden och olika typer av grönområden har bevisats framkalla fysiska och psykiska responser i den mänskliga kroppen såsom en sänkt kortisolhalt i blodet och en avslappnande effekt på hjärnaktiviteten. Exponering för vegetation och grönska har också upptäckts minska symptom av depression. En brist på lämpliga grönytor i urbana miljöer är därför en fråga om allmän hälsa och borde övervägas vid stadsplanering. Med en ökad medvetenhet om klimatfrågor uppmanas människor även att åka kollektivt framför att pendla med bilen för att minska utsläpp av fossila bränslen. Med en ökad användning av tågen kommer också järnvägsstationerna att bli mötesplatser och noder i större omfattning än tidigare. Om vegetation och grönska inkluderas vid stationerna kommer dessa grönytor ha större chans att påverka hälsan än andra offentliga parker genom en mer frekvent användning. Detta arbete ämnar uppmuntra att utnyttja stationernas fulla möjlighet att påverka sina resenärer positivt med Ängelholms Järnvägspark som exempel. Parken utvärderas genom en betygsmall och inventering för att se om den kan uppfylla kraven för en välfungerande grönyta enligt Patrik Grahns teori om människans behov av grönska och rekreation. Ytterligare diskuteras vidare möjligheter att öka parkens möjlighet att påverka användare positivt genom grönska.Nature and different types of green spaces have been proven to invoke physical and psychological responses in the human body, such as a reduction of cortisol levels in the blood and a relaxing effect on brain activity. Exposure to vegetation and greenery have also been found to diminish symptoms of depression. Lack of adequate green spaces in urban environments are therefore a public health issue and should be considered in urban planning. With a growing awareness of climate change, use of public transport is encouraged over commuting by car with the intent to reduce fossil fuel emissions. Additionally, with an increase in commuting by train, railway stations are going to become a more substantial meeting point than before. By including vegetation and greenery in railway stations those green spaces will have a higher chance of providing health benefits to the population than remote public parks due to the frequent usage. This thesis aims to encourage use of the railway stations full potential to positively affect travelers using Ängelholm Railway Park as an example. Using Patrik Grahns theory of human needs of greenery and recreation, the park is evaluated through a ranked guide in order to discover if it can fulfill the requirements of a well-functioning green space according to the theory. The parks possibilities to further provide positive effects on users through greenery are discussed