Sociala snutar : En kvalitativ intervjustudie om hur polisens kommunikation uppfattas på sociala medier utifrån trovärdighet, förtroende och image.

Syftet med denna studie är att undersöka hur polisens förtroende, trovärdighet och legitimitet upplevs hos unga vuxna utifrån de inlägg som polisens officiella konton samt poliser i tjänst postat på sociala medier. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer inhämtades det empiriska material som sedan analyserades med hjälp av tidigare forskning. I studien deltog fyra respondenter i åldrarna 22-26 med olika erfarenheter och åsikter om polisen sedan tidigare. Med utgångspunkt i Hedquists (2002) faktorer för trovärdighet har intervjumaterialet bearbetats för att analysera hur respondenterna upplevde polisens kommunikation. Även Fredriksson och Pallas (2013) kommunikationsprinciper har legat till grund för att förstå god myndighetskommunikation. Resultaten tyder på att det till stor del är de erfarenheter respondenterna har sedan tidigare som är relevanta för hur de bedömer inlägg på sociala medier, samtidigt som samtliga respondenter ställer sig tveksamma eller negativa till att poliser agerar som influencers på och utanför arbetstid. Slutsatserna som kan dras efter att ha analyserat intervjuerna och den tidigare forskningen är att polisens nuvarande uppförandekod för konton på sociala medier egentligen är bra men de tillfällen då den inte efterföljs riskerar det att sänka förtroendet för myndigheten. De unga vuxna som deltog i studien upplever högre förtroende genom seriösa och informativa inlägg av polisen och ställer sig mer kritiskt till lekfulla inlägg. The purpose of this study is to investigate how the police’s trust and credibility is perceived among young adults based on the posts from the Swedish Police Authority and police officers while on duty posted on social media. By using semi-structured interviews the empirical material was gathered and later analyzed using earlier research. Four people between the ages of 22 and 26, all with different former experiences and opinions about the Swedish police, took part in the study. Using Hedquist’s (2002) factors for reliability, the empirical material has been processed to find out how the respondents see the police’s communication. Fredriksson and Pallas’ (2013) principles of communication have also formed the basis of our understanding of what makes good communication from government officials. The results show that the respondents’ former experiences with the police are very important to how they assess the different posts made by police on social media. In the meantime, every respondent displayed a hesitant or negative attitude towards posts where police officers act as influencers, both on and off duty. The conclusions made after having analyzed the interviews and the earlier research is that the current guidelines for how police are supposed to use social media are inherently good, the problem is that when it is ignored or breached the police can lose the trust of the citizens. The young adults who took part in the study are more positive towards serious and informative posts but tend to turn against the more playful posts.