Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt : En vägledning

Är det lönsamt för samhället att bygga 19 mil ny järnväg från Nyland (norr om Kramfors) till Umeå? Botniabanan AB menar att ’’...det värde som Botniabanan skapar är större än kostnaden, med ganska god marginal dessutom. Värdet består bland annat av trafikintäkter, kortare restider, effektivare godstrafik samt bättre miljö och ökad säkerhet genom att trafik flyttas från landsväg till järnväg. Det är däremot inte så att någon får pengarna i handen, utan det är en vinst för hela samhället.” (www.botniabanan.se) Kritiker av projektet menar å andra sidan att de tiotals miljarder kronor som samhället investerar i Botniabanan kan användas på bättre sätt; den nya järnvägen är inte en samhällsekonomiskt lönsam investering. Vi kan finna många liknande exempel: Kan det vara samhällsekonomiskt riktigt att avstå från att hugga ned en avverkningsmogen skog? Tjänar samhället verkligen på att subventionera utbildning? Dessa och liknande frågeställningar kring hur vi använder samhällets resurser kan belysas med hjälp av samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, som också kan kallas samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning. Metoden, vilken vi fortsättningsvis kallar CBA (cost-benefit analysis, mer om valet av denna förkortning nedan), är en utvidgad form av privat lönsamhetskalkyl och har sina rötter i ekonomiska analyser av offentlig verksamhet i 1800-talets Frankrike och England. Kalkylen bygger på tanken att det ofta är skillnader mellan vad som är lönsamt ur ett privatekonomiskt perspektiv och vad som är ’’lönsamt för samhället’’. Även om ett företag kan visa på att en föreslagen investering ger vinst, är det inte säkert att investeringen är samhällsekonomiskt motiverad. Det omvända är också tänkbart. Investeringar som är privatekonomiskt olönsamma, kan visa sig lönsamma i samhällsekonomisk mening.Syftet med denna vägledning i CBA är att ge en grundläggande förståelse för samhällsekonomisk kalkyl, med tonvikt på de principer och tankar som ligger till grund för det praktiska utförandet. Till skillnad från de handböcker som idag existerar lägger vi särskild vikt vid att väva ihop insikter från såväl ekonomi som ekologi, vilket ju är själva grundtanken med PlusMinusprogrammet. Vi har huvudsakligen integrerat ekologin i de empiriska tillämpningarna. Arbetet med att fullständigt integrera ekologi och ekonomi i detta sammanhang är dock inte på något sätt avslutat, men vi har här, menar vi, tagit några steg framåt. Boken sönderfaller i 4 delar, del I utgörs av detta introduktionskapitel, Del II beskriver själva hantverket och inleds med en steg-för-steg guide som kompletteras med en rad fallstudier. Del III presenterar en detaljerad genomgång av den underliggande ekonomiska teorin. I en avslutande del IV presenteras ett antal fördjupningskapitel, där några särskilt viktiga aspekter på metoden behandlas i mer detalj. Det gäller fördelningsfrågorna, hur skatter kan behandlas samt s.k. värdetransferering. Vi inkluderar även alternativ till CBA (här resursekvivalens), samt en mer övergripande diskussion om spridningseffekter och målkonflikter. I mer detalj ser uppläggning av denna bok ut på följande sätt. Föreliggande kapitel ger en översiktlig bild av metodiken och dess grundvalar; det sammanfattar några grundläggande förklaringar till varför metoden kan ge ett värdefullt beslutsstöd. I del II går vi så över till de praktiska frågorna och våra förslag till hur en CBA kan genomföras, dels med hjälp av en steg-för-steg beskrivning, dels med hjälp av en serie fallstudier. Del I och II är tänkt att ge en vägledning i ämnet och konkreta rekommendationer om hur vissa praktiska problem kan lösas. Det finns dock inget så praktiskt som en god teori och vi har därför sammanfattat, relativt utförligt, delar av den underliggande välfärdsteorin. Del III ger sålunda en introduktion till investeringsteorin, analys av små och stora projekt, analys av miljöprojekt samt dynamisk CBA i kontinuerlig tid. Del IV innehåller så de fem delar vi beskrivit ovan. Tillhopa ger boken en beskrivning av vad vi uppfattar som state-of-the-art när det gäller CBA som riktar sig mot miljö- och naturresursproblem.