Strukturerade amningsobservationer inom Barnhälsovården

Bakgrund: Trots amningens betydelse för anknytning och bindning samt mors och barns hälsa minskar amningen i Västmanland. Amningsstöd är ett föräldraskapsstödjande uppdrag för att främja hälsa hos barnet och dess familj och möjliggör ett familjefokuserat perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka Barnhälsovårdssjuksköterskor erfarenheter av amningsstöd, att undersöka deras föreställningar om att använda strukturerade amningsobservationer och erfarenheter av att genomföra strukturerade amningsobservationer vid första hembesöket, när barnet är nyfött. Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer som analyserats induktivt och deduktivt med innehållsanalys. Två datainsamlingstillfällen genomfördes och data från första intervjutillfället analyserades induktiv medan data från andra intervjutillfället analyserades deduktivt. Totalt medverkade 16 Barnhälsovårdssjuksköterskor och mellan dessa båda tillfällen genomfördes en utbildningsinsats avseende strukturerade amningsobservationer. Resultat: Resultatet består av två delar och beskriver omvårdnadsprocessen vid amningsstöd. I resultatets första del beskrivs Barnhälsovårdssjuksköterskor erfarenheter av amningsstöd och föreställningar om att använda sig av strukturerade amningsobservationer som en riktad insats. I resultatets andra del beskrivs Barnhälsovårdssjuksköterskor erfarenheter av att genomföra amningsobservationer med ett strukturerat formulär som något som bidragit till kunskapsutveckling, medvetenhet och helhetssyn kring amningsstöd. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver möjlighet till kontinuerlig fortbildning i arbetsområden som de arbetar med kontinuerligt. Amningsobservationer med ett strukturerat formulär kan bidra till tidigare upptäckt av problem med amningen som kan åtgärdas och därmed främja barnets och familjens hälsa. Nyckelord: Intervju, amning, hembesök, amningsobservation och nyfödd Background: Despite the importance of breastfeeding for attachment and bounding as well as maternal and child health, breastfeeding in Västmanland is declining. Breastfeeding is a part of the parental support program to promote the health of the child and its family and enables a family-focus perspective. Purpose: The purpose is to examine child health service nurses experience of breastfeeding support, to examine their notions of using structured breastfeeding observations and experiences of conducting structed breastfeeding observations at the first homevisit, when the baby is newborn. Method: The one-year-master has a descriptive design with focus group interviews and individual interviews that have been analyzed inductively and deductively with content analyses. Two data collection sessions were conducted and data from the first session were analyzed inductively while data from the second session were analyzed deductively. A total of 16 child health service nurses participated and between these two interviews, a training effort was carried out regarding structured breastfeeding observations. Results: The result consist of two parts and describe the nursing process in breastfeeding support. The first part of the result describes the child health service nurses’ experiences of breastfeeding support and notions of using structured breastfeeding observations as a targeted effort. The second part of the result the child health service nurses’ experiences of conducting breastfeeding observations with a structed form is described as something that has contributed to knowledge development, awareness, and a holistic view of breastfeeding support. Conclusion: Child health service nurses need the opportunity for continuous training in work areas that they work with continuously. Breastfeeding observation with structed form can contribute to earlier detection of problems with breastfeeding that can be remedied and thus promote the child’s and families’ health. Keyword: Interviews, breastfeeding, homevisit, breastfeeding observation and newborns