En undersökning av insatsen för omkonstruktion av ett programvarusystem

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs