Personers upplevelser av psykisk ohälsa efter en hjärtinfarkt : En kvalitativ litteraturöversikt

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett allvarligt hälsotillstånd förenat med en ökad mortalitetsrisk. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom som kan bidra till en mängd olika känslomässiga reaktioner, som för den drabbade kan innebära psykisk lidande vilket kan ha negativ påverkan på dennes tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka personers upplevelser av psykisk ohälsa efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades, varav artiklar av medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Artiklarna lästes igenom, bearbetades och analyserades, därefter skapades teman och kategorier. Resultat: Efter hjärtinfarkten upplevde personerna rädsla för att dö, förenat med oro eller stress över en ytterligare infarkt. Därav uppmärksammade personer symtom som kunde indikera på en ny hjärtinfarkt. Faktorer som kunde förvärra känslor av oro och stress var oönskad ensamhet, brist på stöd, fysiska begränsningar och otillräcklig information från sjukhuset. Sjukdomen gav upphov till olika negativa känslor som depression, mental utmattning, fatigue, ilska, skam, skuld, kontrollförlust och identitetsförlust. Psykisk ohälsa hade negativ inverkan på personers vardag, relationer samt förmåga till livsstilsförändring, acceptans och återhämtning. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat bekräftar att upplevelser av psykisk ohälsa förekommer hos personer efter en hjärtinfarkt. Personer beskrev en mängd olika negativa känslor i varierad grad, vilket indikerar på att allas upplevelser är individuella. Då psykisk ohälsa orsakar ett personligt lidande har sjuksköterskan ett ansvar i att främja välmående samt förebygga psykisk ohälsa hos alla människor på ett individuellt plan.Background: Myocardial infarction is a serious health condition, associated with an increased mortality risk. The disease involves physical symptoms that can cause a variety of different emotional reactions, which for the affected person can result in mental suffering and a negatively impacted existence. Aim: The aim of this literature review was to explore persons’ experiences of mental illness post myocardial infarction. Method: A literature review based on ten qualitative original articles selected from the PubMed and CINAHL databases. The elected articles were quality audited, of which those of medium or high quality were included. The articles were then read through, processed and analysed, thereafter themes and categories were constructed. Results: Post myocardial infarction, the individuals experienced fear of dying combined with anxiety or stress over another myocardial infarction. Hence, they noticed symptoms that could indicate another myocardial infarction. Components that could aggravate feelings of anxiety and stress were undesirable loneliness, lack of support, physical limitations and poor information from the hospital. The disease allowed for negative emotions to rise, such as depression, mental exhaustion, fatigue, anger, shame, guilt, loss of control and loss of identity. Mental illness had a negative impact on their everyday lives, relationships and abilities to make lifestyle changes, accept and recover. Conclusion: The literature review resulted in confirmation that myocardial infarction can lead to experiences of mental illness. The individuals described a variety of negative emotions to varying degrees, which indicates that every individuals experience is personal. Since mental illness generates a personal suffering, the nurse has a responsibility to further benefit well-being, and prevent mental illness for all people on an individual level