Who´s got Black-Pete? : Cooperation between social services and child and adolescent psychiatry regarding children in need of support

Barn och unga i Sverige mår idag allt sämre, anledningarna är många såsom psykiska och fysiska övergrepp samt högre krav i skolan och den framtida arbetsmarknaden. För att råda bot på barn och ungas psykiska ohälsa krävs många gånger samverkan mellan region och kommun. Samverkan mellan myndigheterna är lagstadgad och syftar till att skapa förutsättningar samt att myndigheter och verksamheter ska arbeta mot samma mål. Syftet med studien var därmed att undersöka hur yrkesverksamma inom dessa verksamheter såg på samverkan dem emellan samt hinder och framgångsfaktorer i den. Studiens syfte undersöktes genom kvalitativ metod där tre yrkesverksamma inom socialtjänstens fält barn och familj, och tre yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades. Resultatet tolkades med hjälp av teorierna och begreppen fält, doxa och symbolisk makt, samverkan samt maktperspektivet enligt Foucault. Resultatet visade att samordnad individuell plan (SIP) gav tydlighet kring ärenden men inte alltid användes rätt. Olika lagstiftningar gav olika perspektiv, varav syn på innebörden av barnets bästa skildes åt i flera fall, därmed var verksamheterna beroende av samverkan och varandras kompetens för att barn inte skulle falla mellan stolarna. Ingen av verksamheterna ville tillskriva den andre mer makt, dock fanns förväntningar på den andre verksamhetens kompetens och handlingsutrymme. Känsla av maktlöshet uppkom då förväntningarna inte uppfylldes. Slutsatsen blev att det krävdes strukturella förutsättningar såsom gemensamma rutiner och transparens för att samverkan skulle förbättras, även rutinerna kring SIP behövde förtydligas. Samtliga respondenter efterfrågade forum för att nätverka och skapa kontakter för att stärka samverkan men med anledning av resursbrist saknades detta.Young people in Sweden are feeling worse, due to reasons such as mental and physical abuse as well as higher demands at school and in the future labour market. In order to remedy young people's mental illness, cooperation between authorities is required. Cooperation between authorities is statutory and aims to create good conditions. The purpose of this study was to investigate how professionals in these authorities perceive cooperation, also obstacles and success factors in cooperation. The purpose of this study was examined through qualitative method, three professionals within social services and three professionals in child and adolescent psychiatry were interviewed. The result was interpreted using the theories and concepts of field, doxa and symbolic power, collaboration and the power perspective according to Foucault. The results showed that coordinated individual plan (SIP) provided clarity about cases but was not always used correctly. Different legislations gave different perspectives, thus were the concept of the best interests of the child separated, therefore the authorities depended on cooperation and other's competences. None of the respondents wanted to attribute the concept of power, however, there were expectations of other´s competence and room for maneuver. A feeling of powerlessness arised when expectations were not met. The conclusion showed that in order for cooperation to be complete, structural conditions such as common routines and transparency were required, also the routines around SIP required clarification. All respondents requested forums to network and create relationships to strengthen cooperation, but due to lack of resources this failed