Neighboring language in Swedish education

Studien avser att presentera och tolka de resultat vi har fått in gällande lärares uppfattningar om grannspråksundervisning i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka om lärare i praktiken skapar förutsättningar i grannspråksförståelse och i vilken utsträckning grannspråk undervisas i svenskämnet. Den lärandeteori som operationaliseras i vår studie är det sociokulturella perspektivet. Anledningen till det är att det är den teori som genomsyrar den svenska grundskolans läroplan. Vi har i vår undersökning samlat in data via intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4-6, kombinerat med enkät. Datainsamlingsmetoden är både kvalitativ och kvantitativ då användningen av data svarar mot både ett kvantitativt och ett kvalitativt intresse. Det framgår av tidigare forskning att grannspråksundervisning i skolorna inte prioriteras i förhållande till övriga moment inom svenskämnet i årskurs 4-6. Flertalet av de undersökningar som gjorts visar att grannspråksundervisning förekommer mycket sällan i de svenska skolorna. Resultaten av forskningsgenomgången visar dessutom att svenskarna får mindre grannspråksundervisning jämfört med danskarna och norrmän. Av vår insamlade data från vår undersökning framgår det emellertid att majoriteten av våra informanter undervisar i grannspråk i svenskämnet. Däremot framgår det inte hur stor del av svenskundervisningen grannspråk tar, utspritt på åk 4-6. Med det menar vi att det var otydligt om lärarna undervisar i grannspråk under alla tre årskurserna, eller ett visst antal lektioner under en termin. Det hade därmed varit intressant att undersöka om det skiljer sig åt mellan flera lärare ute i landet.