Which factors prevents outdoor pedagogy in nature-oriented subjects : from a teacher’s perspective

Utomhusundervisning har flera positiva och meningsfulla effekter på elevers lärande och skolprestationer. I en autentisk miljö genom ett utforskande arbetssätt ökar elevers nyfikenhet till naturvetenskap. Lärare verkar värdesätta utomhusundervisningens potential men det finns faktorer som hindrar dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Syftet med kunskapsöversikten är att utforska frågan närmare angående vad som kännetecknar, utifrån aktuell forskning, vilka de hindrande faktorerna är att bedriva och utveckla utomhuspedagogiken inom de naturorienterande ämnena, utifrån ett lärarperspektiv. För att få fram översiktens syfte användes frågeställningen: Vad kännetecknar aktuell forskning om vilka faktorer som hindrar lärare från att bedriva utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena? Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades sju artiklar ur två olika databaser, Primooch ERIC (ProQuest). Artiklarna analyserades genom att de lästes och kartlades för att få en övergripande översikt över deras innehåll. Liknande ord, meningar och passager ur artiklarna sammanfördes under samlingsbegrepp. Samlingsbegreppen bildade faktorer som lärare anser hindra dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Flera hindrande faktorer framträdde utifrån de utvalda artiklarna. Analysen visade att det finns organisatoriska och ekonomiska faktorer som hindrar. Den aktuella skolkulturen samt vilket stöd som ges av skolledning och rektorer till sina lärare visade sig vara en påverkansfaktor. Det visar sig finnas ett visst samband mellan lärarens egen komfortnivå och attityd gentemot mängden utomhusundervisning de utför. Lärare anser sig ha bristfälliga kunskaper hur de ska implementera utomhusundervisningens innehåll till rådande läroplan och kursmål. Kunskapsbristerna anses enligt lärarna att komma av för lite erfarenhet av utomhusundervisning under deras lärarutbildnin