The unauthorized board membership in the Swedish Companies Act

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och i vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga i enlighet med 8 kap. 12 § ABL samt vad som kan utgöra sådana skäl. Vidare ämnas att undersöka lagregelns verkliga funktion genom att granska och analysera hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Detta för att bidra till ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i praktiken samt vilken eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar målvakt, i enlighet med sanktionerna som beskrivs i 30 kap. 1 § 3 st. ABL. För att uppfylla syftet utreds, de lege lata, den gällande rätten med avseende på innebörden av målvaktsförbudet som föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551) samt vad undantagsrekvisitet om godtagbara skäl innefattar. Detta kompletteras med en rättsfallsstudie som omfattar alla hovrättsdomar mellan år 2013 och 2020, vilken kartlägger hur målvaktsförfarandet uttrycks i praktiken. Resultatet av studien visar att målvaktsförbudet innebär att en fysisk person inte får tillsättas vid en bolagsledande roll om denne inte har för avsikt att ta del av aktiebolagets verksamhet, förutsatt att godtagbara skäl inte föreligger. Vidare framkommer att den som agerar målvakt kan utses av annan eller utse sig själv. För att ett straff skall kunna utdömas krävs dock att målvakten avser dölja bolagets faktiska företrädare, vilken besitter den reella makten. Undantagsrekvisitet om godtagbara skäl beskrivs föreligga när bolagsledande roll tilldelas person i fåmansbolag i syfte att uppfylla aktiebolagets formella krav, dock skall förfarandet inte vara ämnat att dölja personen som utgör aktiebolagets verkliga huvudman. Rättsfallsstudien uppvisar att det i praktiken förekommer olika relationer mellan målvakten och den som utser målvakten. Vanligast förekommande är att vänner och bekanta agerar målvakt. Därutöver framkom att andra sanktioner än de som föreskrivs i 30 kap. 1 § ABL aktualiserades, vanligast förekommande var fängelse och villkorlig dom förenat med dagsböter vilket även kombinerades med näringsförbud i flera av fallen. Avslutningsvis uppvisas att målvaktsförfarandet i större utsträckning förekom i verksamheter relaterade till byggbranschen